Kommer hem från jobbet och tycker att det är natt. Känns lite motigt att gå ut igen, vare sig jag ska sjunga eller träna, vilket är det jag gör mest om kvällarna just nu. Så jag får visa en novemberbild i dag. Fick veta i lördags kväll att några typer vandaliserat nere i koloniområdet, sparkat sönder grindar och staket men jag har inte hunnit ner för att titta när det är ljust… (men enligt uppgift är min lott skonad)
Jag blir så trött – varför finner somliga ett nöje i att bara förstöra?
Visst gör det en ledsen, detta meningslösa förstörande av andras egendom!
Jag tycker också det är tungt att ta sig ut när mörkret lagt sig på kvällarna, men väl ute så kvicknar man till!
Du skulle ha en liten hundvalp att gå ut med Katarina… man piggnar faktiskt till när man kommer ut och nu har jag ju inget val, nu måste jag ut. Du kan få låna honom eller så får du gå ut med Agnes.. ; )
Åsa!:Det är ju sant förstås…
Åsa i Skåne: Agnes vill inte gå ut, det är en av de stora fördelarna med katt ;O)