Björktrasten på min gård har fått ett äpple att äta på av någon vänlig granne. Den slutar mumsa när jag kommer för nära och flyger i väg.
Här på gården är det inte så stora variationer på fåglarna, mest sparvar, trastar och någon mes. Men två gånger har jag sett sparvhök (tror jag) och då har de slagit duvor!
Stor dramatik i det lilla!
Innanför fönstret sitter Agnes Katt och hackar tänder när hon ser de ”stekta sparvarna” så nära.
Jag är glad att hon inte går ut – jag har räddat fåglar ur kattklor många gånger i mitt liv och hon är ju inte hungrig precis. Mest lite sugen…