80 romaner

för dig som har bråttom. Den lockande titeln, skriven av Henrik Lange, hittade jag på en pocketbok med extrapris på Smaland Airport.
Sen hade jag en mycket rolig flygresa hem!
En stor bredd i urvalet, allt från Odyssén till Godnatt Alfons Åberg!
Jag måste dela med mig av två storsäljare:

Temat fortsätter

Efter bilder genom bil- och tågfönster tar jag mig upp till högre höjder! Egentligen gillar jag inte det s.k. affärsflyget.
Alltså inrikesresor till och från på samma dag. Fast som studie av mänskligt beteende är det intressant!
Alla stressade män (det är mest män på de här resorna) kastar sig först på planet och sätter sig längst ut i stolsraden! Alla andra måste alltså be om att få sitta innanför och störa herrarnas läsning av Dagens Industri, och då måste de ju resa sig och stå i mittgången så att vi andra kan sätta oss.
 Det tar tid det där, ofta får man stå ganska länge där ute på trappan i duggregnet och vänta på att få komma in.
 De har aldrig tid att checka in sitt bagage (man kan ju få vänta innan det kommer på rullbandet), utan tränger in sina väskor i bagageutrymmet så att t.ex. min jacka inte går att få in.
Sen vid landning skyndar de sig att resa sig, slita ut sina väskor och dra igång sina mobiltelefoner,ofta innan planet har parkerat, så ibland ramlar de omkring där i mittgången. Sen ser de då till att komma först av och ut i ankomsthallen och där får de ändå dela flygtaxi med mig :O) Tacka vet jag SAS som har tilldelad sittplats åtminstone!
En tidig, dimmig morgon på Arlanda på väg mot Smaland Airport (jo, jag vet att man kan åka tåg, men det är inte alltid det fungerar praktiskt tyvärr…)
Däruppe är dock himlen alltid blå och molnen ser mest ut som något man skulle vilja skutta runt i!

Tappert

Visst är det tappert att ge sig till att blomma nu? När det snart är november och små violer borde gömma sig under marken och drömma om den kommande våren…
Men inte den här lilla kamraten – den blommar! Och tänk så glad jag blir av dennna oppositionslusta!
Man borde låta sig inspireras – men jag vet inte hur (än).

Min skånska resa

Torsdagen tillbringades i Skåne. På morgonen landade jag på Sturup och åkte sen bil till Malmö. Genom bilfönstret kunde jag se att Skåne är lika vackert som vanligt. Dimman började lätta över åkrarna och sikten var lång.
 Jag tycker om det här landskapet med sina mjuka linjer och stora himlakupa. Varje gång jag kommer tillbaka så tycker jag att det är lika vackert, till och med i slutet av oktober.

Chockrosa

Alla blommor är verkligen inte gula på hösten, även om många är det. Gullris och Rudbeckia för att ta två exempel som finns i många trädgårdar nu. Den här Dahlian drar verkligen blickarna till sig när man går förbi hos min granne. I bakgrunden växer riktigt klädsamma vinröda Höstastrar men de ville inte vara med på bilden…

Inneträd

På söndagspromenaden gick jag förbi torghandeln på Medborgarplatsen. Några ganska sorgliga olivträd stod i en hörna och torghandlaren och jag kom överens om en hundring för ett av dem.
Och inte vet jag hur det kommer att trivas här inne i lägenheten i vinter, men jag tyckte det var värt att chansa.
Man kanske kan spela lite grekisk musik så att det blir gladare?

Välarrangerat

I min gamla korgstol som fortfarande står ute har höstlöven lagt sig i ett vackert arrangemang, alldeles av sig själva!
Nu nänns jag inte sätta mig där…

Soldusch

Här ska det tydligen vara ganska fint väder i helgen. Så jag hoppas få se solen. Annars kanske man kan ställa sig under en sån här soldusch i stället?

Stilla flyter ån…

Genom Örebro – Svartån närmare bestämt. Där var jag i går och det var idylliskt med vackra hus längs strandkanten.
Ett litet fint hus – som en väldigt stilfull kolonistuga – fick jag syn på!