Jo, jag vet att det regnar nu, jag har liksom märkt det. I dag har det öst ner och åskat och blixtrat därtill. Men härom dagen såg jag den här rosen hos en kolonigranne och då blir man liksom påmind om att det har varit väldigt varmt. I kollitotten (och inte bara där) ser gräsmattan mest ut som savann, det enda som är grönt är kirskålen – säga vad man vill men den ger inte upp!

Åter till rosen. Vacker, förtorkad men med alla blad kvar och – alldeles perfekt i bakgrunden -  temyntan i mörkt rött. Tänk vad snygg den är i den färgen i stället för den skrikröda som är vanligare. Ganska läckert!

Min snälla arbetskamrat G har bil och bjöd med mig på en mysig utflykt till Norrtälje. Först till loppisen i Bergshamra och sist ett dopp i en kvällsstilla sjö. Vi hade tänkt fika på ”En liten smula” i Norrtälje men där hade de gått i konkurs. Märkligt med tanke på alla gäster som brukar köa där. Skatteskulder sas det. Hmmm.

Vi hittade ett annat fik, där man dessutom kunde köpa bröd till ”ankorna” för fem kronor. Det var jag tvungen att göra, fast det var änder förstås, mamma med fyra söta halvvuxna ungar.

I ån i Norrtälje är det varje år konstutställning, det brukar min vän Slottsträdgårdsmästaren berätta om, så vill du se mer kan du klicka här. Jag tog bara en bild på den vita damen och kom att tänka på fontänen i Visby, döpt till ”Fnasket i plasket”.

Det är alltså inte jag som badar på bilden, fast jag gjorde det sen, jag är inte så där blek ;O)

Man kan ju inte bara vara i kollitotten hela semestern så jag har bland annat besökt Sommarsalongen vid Ulriksdals slott.

Ett antal idéträdgårdar i en skogsbacke, en del fina och en del mindre fina… Att spänna snören mellan trädstammar tycker jag inte riktigt kan räknas som trädgård…

Slottsträdgården Ulriksdal hade satsat stort, med stuga, terass, badtunna och en hel idé om livet i en skogsbacke och andra hade satsat lite mindre, med fällda björkstammar och sittsäckar till exempel.

En fin installation var den med snyggt växturval och vita stammar på bilderna nedan, den var klart inspirerad av Ulf Nordfjell tyckte jag. Och en himmelssäng i skogsbacken var lite härligt. Fast jag mindes Rosendals idéträdgårdar under kulturhuvudstadsåret med saknad (och tacksamhet) – det var en bit dit. Man kan ju hoppas att både intresset och utställningen kan växa till kommande år.

Jag har varit i Linköping och jobbat. Tåget kom in ganska tidigt så jag hann med en promenad innan det var dags att börja.

Uppe vid domkyrkan fanns en liten plats som var uppkallad efter Olof Palme och därifrån ledde en arkad med olika växter. Här var det inte bågar av sugrör, som i min kollitott utan ordentliga grejer. Antagligen hade de en annan budget än min när de anlade den. Rosor, någon sorts vin (vildvin antagligen) blåregn och gullregn. Just nu var det bara gullregnet som blommade, men lite senare i sommar när rosorna drar igång blir det nog fantastiskt. En av sorterna var honungsros tror jag, blåregnet såg lite tanigt ut men det kanske kommer.

I England finns en berömd gullregnsarkad vid Barnsley House skapad av Rosemary Verey, så jag blev påmind om att den resan, att besöka engelska trädgårdar, måste bli av snart. Jag lånar en bild från nätet också på den, med Allium som bottenplantering. I Linköping var det tyvärr kirskål…

Jag har varit och jobbat i det inre av Småland några dagar. På väg till företaget passerade jag en trädgård som jag blev alldeles fascinerad av. På den perfekt klippta gräsmattan stod tre grupper med tre buskar i olika färgtoner. Klippta i exakt samma höjd och form, placerade i exakt formation och linje i perfekt utskurna fyrkanter i gräsmattan. Jag blev tvungen att ta en bild, tyvärr framgår det inte riktigt hur det såg ut, alla buskarna kom inte med, men jag kunde ju inte gärna kliva in i trädgården och fotografera.

Ganska genomgående kan jag förundras över trädgårdskonsten i våra villaträdgårdar. Jag har läst om det någonstans, att vi är ett folk som bor i skogen och röjer upp en glänta och vill ha fritt runt huset. Men är det någon som vill vara ute i den där trädgården? Och liksom stå rätt upp och ner på gräsmattan?

Och är det en man eller kvinna som står bakom den här installationen tro?

Bakom mitt hus är det en backe upp till nästa gata. Mitt i backen ligger en liten lekplats med gungor och det finns små gångvägar att följa. Inte som en park utan som ett litet fritt område bara. Tidigt på våren är det alldeles blått av all scilla. När jag sitter vid mitt köksfönster på vintern och tittar upp mot backen så tänker jag alltid på det. Det blåa scillahavet. Och längtar dit.

Nu är det redan över. Men nu är backen fylld av hundloka. Som ett vitt skum gungar det över det gröna gräset. Och det är väldigt vackert det också!

På en liten gård mitt i stan, bland cyklarna, ett modernt lusthus med japansk(?) inspiration och ett fantastiskt blommande träd! Jag stod där en stund och beundrade. Ibland räcker det med ett träd, det blir ingen massverkan men skönhetsupplevelsen blir nästan större, lite unik.

Gracilt sträckte det sina grenar över den lilla platsen och de rosa blommorna hängde lite glest och förhöjde intrycket. Så vackert! Tänk att få ha sitt fönster mot det! Att det är ett prydnadskörsbär, det förstår jag, men vilket kan det vara? Vårkörsbär subhirtella? Någon som vet?

Visst är det ett härligt namn? Ett hus för lusten. När magnoliapriset delas ut (som jag berättade om härom dagen) så öppnas dörrarna i planket till Groens malmgård som ligger i kanten av Vitabergsparken. Därinne finns en liten plantskola och det är inte så ofta det är öppet, i alla fall sällan när jag går förbi. Men därinne är det fint med ett litet växthus och lusthuset på bilden. I tisdags kunde man köpa pelargoner och lite annat om man ville. Jag gillar det där plåttaket, ett sånt skulle jag vilja ha på kollitotten.

Vitsippor är härliga blommor, dem får man plocka och de står ganska fint i vas. Om man vill förstås för de är vackra där ute.  Som vita spetsdukar ligger de i backarna just nu. De här finns nära jobbet och gör att den lilla promenaden blir riktigt fin.

Mitt på Södermalm i en av malmgårdarna träffade jag de här kamraterna. Tre hönor (en av dem ville inte vara med på bild) och en tupp som sprätte bland tulpaner och scilla i rabatterna. Visst är de fina? Han gol också tuppen – klockan var sju! (fast på kvällen, men ändå!)