Archive for maj, 2013

På väg till jobbet

torsdag, maj 23rd, 2013


Det tar en kvart ungefär att gå till jobbet från tunnelbanan. Jo, det går buss förstås, men så länge det inte hällregnar så tycker jag bara att det är skönt med promenaden. På morgonen sjunger koltrasten och häggen doftar, inte ska man sitta på bussen då!

Häggen doftar på kvällen också kan jag tillägga om nån undrar, men morgonpromenaden är skönast.

Den sista biten är en liten stig i ett skogsområde, om man inte bryr sig om trafikljuden och att skogen bara är en liten plätt, så är det riktigt fint.

Härom morgonen tog jag den här bilden av vitsipporna som samlats till årsmöte.

… och syren!

tisdag, maj 21st, 2013


Jag sa ju att syrenerna börjar blomma när min son fyller år och så blev det i år också!

Ok, den här syrenen står skyddat och är tidig, men den inleder syrensäsongen. Jag tycker att den är vacker – i ljuvt rosa!

Tyvärr vet jag inte vad det är för sort, funderar på att införskaffa en rosa syren till Kollitotten, där har vi mest vita och några lila alldeles vanlig bondsyrener. De doftar mest tror jag, men den här rosa hade en väldigt härlig doft också. En del har liksom fått allt!

Det spirar

lördag, maj 18th, 2013


Kaninerna har ju inte bara ätit upp mitt äppelträd, de har gått hårt åt rosorna också, det blir en svag blomning i år tror jag.

Men då får man glädja sig åt annat och för första gången verkar alla små nedpetade klematisplantor ta fart. Jag har försökt räkna dem och jag måste erkänna att jag inte kommer ihåg vilken som är vad, men det visar sig kanske så småningom. Tror att de flesta är blå och småblommiga men jag kan ha fel…

Jag tror att de kommer att räcka till en ”klematisvecka” här lite senare.

Den här som växer på det fina smidesstödet ska i alla fall vara vit, det minns jag ;O)

Mellan hägg…

måndag, maj 13th, 2013


Nu är den vackraste tiden som vi längtat efter. Och fast vi säger att våren är sen så håller naturen sin tidtabell.

Häggen slår ut till min dotters födelsedag den 11 maj och det gjorde den i år också. Man borde vara ledig och man borde inte sova…

Sticklingar och ohyra – nu börjar det!

fredag, maj 10th, 2013


Varmt har det blivit – alldeles som sommar! Knappt har sista snön försvunnit så slår det om helt. Som vanligt så hinner jag inte med! Förstår att jag missat blåsippsbackar och annat jag velat se. Snuvig har jag lyckats bli också, torsdagen som var ledig och skulle ägnas åt Kollitott fick ägnas åt annat. Men jag var förstås tvungen att smyga ner en stund och vattna min penséer. Årets upplaga syns här, som vanligt alldeles fullt med lavendelsticklingar under, som antagligen inte syns.

Dessutom en bild på min fantastiska samling vackra kungsängsliljor eller rutblommor, som min dotter sa när hon var liten! Tänk, nu måtte lökarna ha hamnat rätt, så många som jag planterat genom åren och som aldrig synts till!

Den uppmärksamme ser dessutom något jag också såg – alldeles knallröda liljebaggar som tyckte att det var ett lämpligt ställe att slå sig ner på. Ett misstag av dem kan jag tillägga…

Den femte maj

söndag, maj 5th, 2013


Ryggen värker, naglarna är svarta och egentligen gör det nog ont i hela kroppen. Den första riktiga trädgårdshelgen sätter alltid sina spår. Gräva, kratta, bära säckar och krukor, klippa och rensa. Men roligt är det och det syns ju så småningom att slitet ger resultat.

Min kompost ger tillräckligt till alla rabatter det är härligt. Rosorna har nästan gett upp efter alla kaninangrepp, det är bara den Gotlandsfödda Maxima-varianten som ser riktigt pigg ut men jag hoppas förstås att de andra kommer de också.

All lavendel klippt och massor med små sticklingar i jorden. Och till min stora glädje kommer det upp kungsängsliljor – äntligen, jag har grävt ner så många lökar utan att se några blommor. Behöver de flera år tro, eller är det platsen som äntligen är rätt?

Pionen och julrosen från trädgårdsmässan har kommit på plats. Julrosen är jättefin, några danska försäljare var det som sålde frösådda plantor, alla olika, det tog mig en stund att välja. Hoppas att den trivs bättre än den lilla planta jag fick häromåret som aldrig kom tillbaka. Det gäller pionen också, för några år sen köpte jag en ”fat Concubine” som aldrig kom upp, så nu hoppas jag på årets förvärv.

Varje år står jag och tittar ut över den stora rabatten när den är nyrensad och tittar på all naken jord. Och varje år känner jag ett akut behov av att åka till plantskolan och fylla på, men oftast så ordnar det sig. Jag ska ta en ny bild om en månad så får vi se om det hänt något.