Det piggar alltid upp, särskilt när det snöar… Vet inte vad jag trodde, att vintern var inställd kanske? Man får roa sig med sin mobiltelefon i väntan på trädgårdssäsongen. (Wordfeud är kul!)

En märklig vinter här i Stockholm, nästan bara plusgrader och ingen snö. Kanske har man glömt att det kan vara så efter de två senaste vargavintrarna? Jag klagar inte, jag tycker att det är skönt. Det är varken kallt eller halt.

I julklapp fick jag bland annat tulpanlökar så på juldagen gick vi ner i kollitotten och planterade dem. Det kändes lite märkligt men roligt också. Mjukt och fint i jorden, inga problem att gräva. Rosor fanns det också, lite blöta kanske men ändå rosor.

Snart är det vår igen – ljuset är på väg tillbaka! Och då kommer mina nysatta tulpaner att blomma hoppas jag.

Jag önskar alla ett Gott Nytt År – och istället för att lova att sluta med något – börja med något roligt istället, något du gärna vill. Spela tvärflöjt, läsa italienska eller riktigt mysiga långpromenader till ställen du inte besökt förut. Överraska dig lite det nya året, det kan bli riktigt kul!

Ha en riktigt skön jul du som till äventyrs kikar in på Kollitott dan-före-dan. Hoppas att du får något gott att äta, dricka och läsa! Jag ska fira jul med mannagrynen och några till – det blir trångt, men jag hoppas att det blir mysigt. Midnattsmässa eller julotta? Det får nog avgöras i sista stund, orkar jag inte midnattsmässan får jag gå upp tidigt på juldagen istället.

Här en bild på årets pepparkakshus, det är ett prefabricerat typhus men själva dekorationen är tillverkad på plats. Nästa år ska jag nog rita ett själv – kollitotten kanske?

Det är snart julafton och det är ganska långt till våren. Fast i nästa vecka ska det visst bli 10 plusgrader här i Stockholm – rena vårvärmen. Så det är kanske inte så konstigt att de här sticker upp utanför min port. Snödroppar! Visst längtar man?

En tredje advent som bjöd på ett överflöd av julstämning av bästa sort. Först ett besök på Rosendal och julmarknaden där som krympt till ett nästan ingenting. Och tänk det är riktigt skönt! Vackra blommor, fina arrangemang och godsaker i överflöd finns det där i alla fall. Jag fick mycket inspiration till all min mossa! Kavringen blev inköpt, som blivit ett måste på mitt julbord. Den har inget gemensamt med den kavring som säljs i vanliga butiker, den är bara jättegod.

Vi fikade där och deras morotskaka slår faktiskt det mesta.

Efter det – luciakonserten i Globen med Adolf Fredriks musikklasser. Världens största luciatåg, vacker sång och underbar stämning med alla levande ljus.

Tack E för att vi kom iväg!

Har varit och jobbat i Gävle några dagar. I onsdags åkte jag förbi den stora fina julbocken i halm som är Gävles alldeles speciella julpynt. Lampor i hornen och fint upplyst.

I morse åkte jag förbi den igen. Då hade den lika traditionsenligt brunnit upp. Det kom fortfarande rök runt ”klövarna”…

Jag vet inte vad jag ska tycka riktigt. Vet att en del tjänar pengar genom att satsa på om och när bocken brinner. Och jag vet också att om pyromanerna åker fast så räknas det som mordbrand och kan stå dem väldigt dyrt.

Är det kul? Det är ju det den är mest känd för – att den brinner. Eller är det synd på den stora, fina bocken?

alla mänskobarn! En del av er kanske är för unga för att komma ihåg Nicke Lilltroll som fanns på radion när jag var liten. En liten röst som både var hes och läspande som jag minns det.

Hursomhelst, jag har fått tillgång till skog! Helgerna tillbringas numera till en del i skogen, det är jätteskönt. Förra helgen blev det mycket mossa. Nu har jag till alla julblommor och ljusstakar, riktigt mysigt ska det bli! (Och jag slipper köpa dyrt i innerstadens blomsterbutiker, bara en sån sak)

Satt på pendeltåg härom morgonen som plötsligt gick sönder mitt på Årstabron. Vi satt nog där i gott och väl en timme medan de försökte få ordning på tåget. Det lyckades inte, utan vi fick evakueras. Det gick bra, stegar fanns att klättra på och personal och medresenärer som hjälpte till. Några började evakuera på egen hand och traskade in mot stan. Det vågade inte jag som är en ordentlig flicka, jag väntade förstås tills det fanns ett nytt tåg att åka med.

Dagen efter gick det att läsa om händelsen i DN, att det var livfarligt eftersom folk gick på spåren. Jag undrade mest var de kom fram nånstans… undrar faktiskt fortfarande om de kom upp på nån perrong så småningom.

För mycket länge sen lagade jag telefoner, bland annat nere i tunnlarna i tunnelbanan, det var ju inte bara att kliva omkring på egen hand som jag minns det…

Jag har varit några underbara dagar i Paris. Där har jag varit flera gånger förut (senast förra våren, bilder här) men jag längtar alltid tillbaka.

För första gången har jag åkt upp i La tour Eiffel, tidigare har de långa köerna (och höjden) avskräckt mig, men det går att beställa biljetter i förväg på nätet och då gick det bättre. Fantastisk utsikt förstås och en alldeles speciell upplevelse.

Paris i slutet av oktober visade sig från sin bästa sida, 18-19 grader varmt och vackert på ett annat sätt än mitt i sommaren. Lite avsvalnat, med gulnande löv på alla träd på boulevarderna och i parkerna.

I Luxembourgträdgården och på Place de Vosges kunde man fortfarande sitta på stolarna och njuta i solen. Lunch i en passage, mässa i Notre Dame – vi hann mycket.

Tack till dig som tog mig med!

Nu hoppas jag att själen hunnit ifatt (med tanke på det förra inlägget) jag har hunnit med många timmar på X2000 under veckan som gått. Nu vet jag inte om det är det bästa stället att vänta in sin själ precis…

På ett företag som jag besökte förra veckan träffade jag en trevlig och kul tjej. På sitt skrivbord hade hon en fotoram med en bild på Dregen. Hon förklarade att hon bytte bild varje vecka och att Dregen var den veckans ”babe”. Jag höll inte med.

Så jag skickade nedanstående bild till henne men den skulle få vänta påstod hon, hon hade en massa andra herrar som väntade på sin tur. Smaken är uppenbarligen väldigt olika.

Jag är förvånande nog emellanåt väldigt romantisk, Stolthet och fördom (Jane Austen) var en serie jag följde med förtjusning. Bilden föreställer för er som inte heller fattar – Mr Darcy, en mycket romantisk romanfigur.

Hur som helst, jag tyckte att det var kul så jag visar nu Mr Darcy för ev. läsare här. Colin Firth heter skådespelaren som fick sitt genombrott som Mr Darcy, senast fick han en Oscar för sin roll i The King´s speech.