Alla hjärtan…
Redan från början när jag kom i kontakt med Alla hjärtans dag, tyckte jag att det var något lite sorgligt med det. Då var det Charlie Brown (i serien Peanuts) som förgäves stod och väntade vid sin brevlåda på valentinkort.
Så småningom kom det till Sverige också, när mina barn gick i högstadiet var det utdelning av blommor. Och jag tänkte alltid på dem som inga fick… Ni vet den där bedrövligt hemska visan på julgransplundringen – Skära, skära havre -”fy skam, fy skam för ingen ville ha´na”, den var ångestframkallande redan när jag var liten. Och det kanske är så det är, om man får rosor och middag och uppvaktning så är det säkert en härlig dag.
Av detta kan man förstå att dagen inte är den mest betydelsefulla i mitt liv precis. Men visst blev jag glad för det fantastiskt vackra hjärtat jag fick av min dotter! (från Makalösa blommor på Sveavägen i Stockholm förstås)
Tre saker du kanske inte läst?
- Ett minne (souvenir) (2011-04-25)
- Världens största luciatåg (2009-12-13)
- Stickigt (2009-09-29)
februari 15th, 2010 kl 19:01
Just dessa utdelningar i skolan där vissa får och vissa inte, det gör ont i hjärtat. Nu finns ingen sådan tradition här i Klinteskolan och det tycker jag känns skönt. Önskar dig en fin vecka!
februari 15th, 2010 kl 21:46
Åsa!: Detsamma! Hoppas vi får tina upp lite i alla fall!
februari 16th, 2010 kl 07:34
Stopp, stopp! Alla fick blommor eftersom vi hade fantastiska kamratstödjare i vår skola. Men jag håller med, det är kommersiellt.
/dottern
februari 16th, 2010 kl 08:50
Loppa: Kamratstödjare är bra! Det borde man ha i alla skolor, har man det?
februari 16th, 2010 kl 11:27
Jag tycker att alla dagar kan vara hjärtansdagar, och inte bara en som för många blir en ångestdag.
februari 16th, 2010 kl 17:14
karin: Det vore trevligt…
februari 16th, 2010 kl 18:06
Very nice!!!
And speaking of Charlie Brown, the kids loved the Valentine’s special. Leo cut out a paper heart and ran up to me to throw it on my nose just like Snoopy does to Woodstock. Almost broke my nose!
februari 17th, 2010 kl 10:03
Håller på att det är roligare med spontan uppskattning än en kommersiell dag som får många att känna sig lite utanför. Men med tanke på hur dålig man kan vara på att visa uppskattning spontant så är det bra med en dag när det är uppmuntras om man nu ser till att alla får blomma som i skolan Loppa skriver om. Lite uppskattningsträning kanske vore något att lägga in i skolplanen?
Idag talade jag om för en man att han hade en väldigt bra blå färg på tröjan som fick hans ögon att bli väldigt blå och fina. Han såg lite förundrad ut men blev glad ändå
februari 17th, 2010 kl 20:46
Heather: Snoopy är bäst!
Gunilla: Han blev helt chockad tydligen. Tror inte att män får komplimanger så ofta?