Jo, jag vet att det regnar nu, jag har liksom märkt det. I dag har det öst ner och åskat och blixtrat därtill. Men härom dagen såg jag den här rosen hos en kolonigranne och då blir man liksom påmind om att det har varit väldigt varmt. I kollitotten (och inte bara där) ser gräsmattan mest ut som savann, det enda som är grönt är kirskålen – säga vad man vill men den ger inte upp!
Åter till rosen. Vacker, förtorkad men med alla blad kvar och – alldeles perfekt i bakgrunden – temyntan i mörkt rött. Tänk vad snygg den är i den färgen i stället för den skrikröda som är vanligare. Ganska läckert!
Te-mynta..den är fin. En jättestor jasmin togs bort när huset skulle rödfärgas, först fick jag ångest ”det var ju min buske” nu ser jag möjligheten att göra en ny rabatt. Vad innfinner sig då om inte växtvals-ångest! Högt? Lågt? rosa? Vitt? Blått?
Karin: Jag vet! Det är liksom aldrig riktigt bra…
Visst växter är helt otroliga, att vi inte satsar på dom istället? Fast, det blir liksom ingen sport då kanske 😉
Åsa!: Nä så är det väl. Man vill inte ha trädgården full av praktlysing och gullris…
Jag vill faktisk ha gullris, blir ett bra mellansteg mellan funkian och några jättelånga gula som jag inte vad det är. Skulle vilja ha nåt vitt lite skirt lite längre än gullriset också…några förslag?