Tog en lång promenad i dag i solskenet. Genom Vitabergsparken ner till huset där jag bodde i mitten på 70-talet – det kändes väldigt länge sen. Och det är det ju också, ett annat liv. Tog ett varv förbi det lilla ekotemplet som ligger högt i parken med fin utsikt. Nyrenoverat härom året med en skylt om att vi ska vara rädda om det. Tyvärr är inte alla läskunniga, det var nerklottrat…

Ner längs kajen och suktade lite efter lägenheterna där, trots mina 25 år i kö kommer jag inte ens med på visningarna när något blir ledigt, men drömma lite kan man ju.

Avslutade förbi kollitotten där det allra mesta nu är visset – men New Dawn kämpar tappert vidare, den 21 november!

Man måste beundra livsviljan!