Lovikkavantar…
På förekommen anledning (som det brukar heta) – vår barndoms lovikkavantar uppfanns av den här ljuvliga damen i byn Lovikka i Tornedalen.
Men det var kanske din mamma, mormor eller farmor som stickade dina förstås.
Mer om Lovikka och vantarna går att läsa här: http://lovikka.junosuando.net/erikaa2.htm
Tre saker du kanske inte läst?
- Soldusch (2008-10-10)
- Kompostera mera (2009-04-14)
- Helg igen... (2010-01-23)
januari 27th, 2010 kl 23:28
Jaha, där ser man. Ska genast sluta beskylla norrmännen
Men de är varma om man håller dem torra och snöfria.
januari 27th, 2010 kl 23:32
Hade ingen aning om Lovikkavantarnas historia så nu har jag lärt mig något nytt, kul.
januari 29th, 2010 kl 15:13
Ära den som äras bör, och nu är det gjort. Jo Katarina, jag tror mitt tefat såg ut så, det kändes så när jag fick syn på bilden, men det jag riktigt minns är just ljudet.
januari 30th, 2010 kl 13:55
Gunilla: Det finns alltid något nytt att lära sig ;O)
Eva: Vilken färg hade du då? Mitt var som sagt mera blågrönt.
februari 3rd, 2010 kl 12:35
Nej tyvärr så minns jag inte färgen….tänkte jag kunde leta rätt på nå’t fotografi från den tiden men så slog det mig: mina foton från den tiden är ju svart-vita!