Den ena av mina små blivande trädgårdsmästare, de kända mannagrynen 4 och snart 7, har planterat vaxbönor. De har blivit riktigt bra, vi har provkokat (bönorna alltså, inte mannagrynen) och de var jättegoda. Zucchinin är väldigt liten än, gurka undrar jag om det blir något på friland, av lejongapen blev intet. Men rädisorna som vi skördade tidigare i somras var jättefina och solrosorna blir gigantiska!

Jag måste försöka återkomma med en bild på den största solrosen, han lyckas bra, förra året var det rävsvansar som slog alla rekord! De jätteplantorna kan du titta på om du klickar här.

Ibland tar det en stund. Ibland får man vänta ganska länge.

För ganska precis 3 år sen fick jag en blåregnsplanta i present. Blåregn som är så vackert – men går det? Kinkigt och känsligt. (Det var innan jag sett blåregnet i Södra Årstalunden som snart välter stugan där det växer). Hursomhelst, jag grävde ner den utan några större förhoppningar.

I år har den satt i gång att växa på allvar och häromdagen hittade jag den första blomman! Nu känner jag mig osäker igen – jag har läst att man ska beskära i augusti, men det går ju inte när det finns en blomma. Hittills har jag inte beskurit den alls, plantan har varit liten och nästan inte alls förgrenad. Men nu! Nån som har ett gott råd att ge?

(Bilden är dålig, tagen med mobilen och lite svårt att komma närmre, och så regnar det så jag inte har kommit iväg med kameran. Men det är en blomma!)

Två små sättpotatisar, groddade och fina fick jag av U och grävde ner i en av odlingslådorna. I dag fick jag för mig att kolla, och grävde upp den ena plantan. Trolleri! Massor med fina potatisar, säkert närmare två kilo. De kokades och avåts tillsammans med grillat och sallad – verkligen jättegott!

På den andra bilden har någon annan skördat min fina blå kransveronika som växer vid staketet. Halva plantan har brutits bort och tydligen följt med hem och hamnat i vas kanhända. Undrar om det känns bra?

Nu åker jag bort i en vecka till det stora landet i väster. Där är det närmare 40 grader varmt men som tur är har de ju luftkonditionering nästan överallt (utom ute då…)

I kollitotten går livet vidare ändå, fåglarna badar, lavendeln blommar och hallonen börjar mogna, alla tre. Ibland är det svårt att åka när det är som vackrast här hemma, men allting blommar så tidigt i år, rosorna har nästan blommat över och höstanemonen är redan på gång, så det känns som om jag inte missar så mycket. Det ska bli roligt att åka iväg och träffa vänner jag inte sett på några år.

Ok, touch base later !

Härligt varmt är det i kollitotten. Det allra minsta Eriksdalsbadet som hänger i mitt gamla plommonträd får sällan besök (har jag trott). Jag har undrat över att vattnet försvinner så fort och funderat på om det liksom inte håller tätt.

Men i dag har jag sett hur det går till. Badgästerna skvätter och plaskar nämligen alldeles väldigt och lägg märke till att det går att bada tillsammans med en kompis också.

Här kommer en liten bildserie och jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att det är jätteroligt!

Det har regnat i flera dagar känns det som. I går eftermiddag trotsade jag regnet och begav mig ut till Zetas, hann dit precis innan de stängde för helgen. Men behöver man en gråmalva så måste man ordna det. (A Woman Gotta Do What a Woman Gotta Do)

Nu står den på plats, bild kommer, men först bestämde jag mig för att ta bort myskmadran som fick en tillfällig plats i rabatten häromåret. Den tog vara på  tillfället och har mer eller  mindre täckt hela rabatten, de andra blommorna har inte haft en chans. Det blev en stor hög, jag gör mig inga illusioner den kommer säkert tillbaka för det går ju inte att få upp alla rötter. Vi får se hur det går.

När jag var klar (det tog ganska lång tid) så gick jag hem och då började det regna igen…

I dag hoppas jag på solsken i blick, ska fira midsommarafton på annat håll men sen blir det kollitott igen.

Ha en riktigt skön helg – hoppas att solen skiner på dig!

Nu har det regnat i flera dar

jag tycker att det är trist

hoppas att rosorna ändå är kvar

och inte gett upp sen sist…

Den stora schersminbusken blommar nu. Jag tror den är 2,5 – 3 meter hög och det är nästan det enda som finns kvar sen jag tog över lotten för 9 år sen. Jo, några syrener och det gamla plommonträdet finns också kvar. (Och kirskålen förstås, men det är en annan historia)

Jag har föryngrat den, skurit bort gamla grenar under tre års tid. Efter första året föll den ihop alldeles och såg för sorglig ut men nu är den en stor fin buske igen.

Vid nåt röjningstillfälle hittade jag en liten ynklig buske till uppe vid stugan, den flyttade jag så att den står mittemot den jättestora fast på andra sidan gräsmattan.

Jag liksom tänkte att det skulle bli korsdrag med doft där. Den busken har också hunnit bli stor och blommar vackert den med.

Schersmin är en doft från en barndomsträdgård, jag plockade kvistar och satte i vas. Det gör jag fortfarande.

Att ha en liten trädgård med stuga i Stockholms innerstad är inte bara fantastiskt mysigt. Det innebär också att man emellanåt råkar ut för inbrott och stölder. Jag har haft inbrott förut och i helgen var det dags igen.

Men jag hade lite tur, bara en trasig ruta och lite stökigt inne i stugan – inget verkar vara stulet eller förstört. En ny ruta är redan på plats – tack D!

Äntligen är hallonen på plats. Marken har legat täckt med presenning i två år (minst) jag gör mig inga illusioner om att kirskålen dött ut, men ordentligt försvagad är den i alla fall.

Körkompisen L har koloni i Iris i Bromma och påstår att hans tämjda hallon är godare än de köpta. Jag blev erbjuden skott och i går var jag där och hämtade. Lördagskvällen ägnades åt plantering och vattning, det var lugnt och skönt och nästan tomt i området. I tidningen Koloniträdgården stod det att hallonmasken inte tycker om förgätmigej, såna tips tycker jag om, så några små blommande plantor fick följa med ner i hallonlandet.

I dag på morgonen har jag besökt dem, de ser pigga ut. Nu regnar det dessutom så det känns riktigt lovande. Så småningom ska det fyllas på med täckbark så att det blir lite prydligt. Jag funderar lite över hur buskstöden ska se ut, men det ordnar sig nog det också.