Pausen beror i första hand på en fraktur i höger axel (halkat förstås) vilket gör skrivande svårt och fotograferande nästan omöjligt.
I andra hand på att den här vintern aldrig verkar ta slut vilket tär på min trädgårdslängtan.
Men nångång ske det väl vara över och då återkommer jag!
Vilken otur du hade Katarina. Men det har ju varit och är fortfarande ovanligt halkigt överallt i år. Att inte kunna använda högerarm verkar nästan oöverstigligt. Håller tummarna för snar bättring!
På återseende:)
Ta´t lugnt och krya på dig!
Krya på dig! Vila, läs och ha det kul så länge så ses vi sen igen!
Hoppas du snart kryar på dig, så vi snart ses här igen! Kram
Tack alla! Nu är jag tillbaka, något vingbruten men ändå!