Om trädgård, kolonilott, gråsuggor och andra funderingar över livet.
Eventuellt står jag över resan till Blåkulla i morgon kväll, jag ska ju flyga till Paris nästa vecka…
Agnes Katt låter hälsa att hon inte heller är så sugen på att sitta på en kvast, det är ju fortfarande kallt om kvällarna och hon har det varmt och skönt på skohyllan som står alldeles intill elementet.Fast just nu sitter hon på modemet och värmer tassarna.
(Kycklingarna nedan fanns på mässan i Kista härom veckan).
I dag har jag trädgårdsplanerat! Jag gjorde en lååång lista med saker som borde göras i vår och sommar, så jag blev riktigt trött. Men det blev en del inspiration också! Tack E!
Sen tog vi en promenad ner mot Vinterviken i Gröndal. Där har man tippat snö i vinter på en stor gräsyta. Det har varit stora berg av snö och nu börjar de smälta undan. Men jag undrar vad som är kvar sen efter de här högarna? Kommer det att dyka upp ett enda grönt strå?
I takt med att snön faktiskt försvinner, trots ständig påfyllning, så dyker det upp en hel del oönskat också. Tyvärr är det ju inte bara krokusknoppar eller snödroppar som syns, utan allt möjligt gammalt skräp och inte minst upptinat hundbajs!
Här i stan finns det personer som sätter små pappersflaggor i hundbajshögarna, det är lite kul tycker jag fast det vore ju bättre om det inte behövdes alls. Om hundägarna alltid plockade upp efter sina raringar. (Ni hör att jag har katt va?)
Snart ska ju jag åka till Paris, där tror jag inte att hundbajspåsar existerar alls. Ska försöka göra en research och rapportera när jag kommer hem. Är Luxembourgträdgården fylld av kladdigt hundbajs för de välklädda parisinnevånarna att trampa i?
Visst ska det bli spännande?
Lite spännande tycker jag faktiskt att papperskorgen här nedan är också, finns i ett litet parkområde nära mig.
En glädjens dag för såna som mig, som inte alls gillar vinter och snö. Den enda fördelen är nu när det vänder, känslan när vintern och mörkret får ge vika. Nu blir det bara ljusare! Och varmare hoppas jag.
En bra dag. Startade på gymmet, sen bio med goda vänner, en promenad till Fjällgatan med efterföljande fika och en fantastisk utsikt över stan.
Jag tror att Carl-Anton har det fint i sin lilla gröna ateljé som syns på bilden, det måste vara inspirerande med den vyn över Stockholm.
Den här blomstertrappan eller vad man ska kalla det, tyckte jag var väldigt fin. Den påminner lite om den som Karin Larsson ritat en gång (ni vet Carls fru) men det är nästan så att jag tycker att den här är ännu vackrare. Den är lite rundare och mjukare i formen.
Tänk om man hade plats för en sån! Men hemma hos mig går det inte in en enda sak till – ”våningen” är fylld! Den skulle ju göra sig alldeles utmärkt i ett glasat uterum eller inglasad balkong eller nåt, men jag har varken det ena eller det andra tyvärr.
Jag får spara bilden och idén till en annan gång helt enkelt.
Alldeles utanför porten, en fläck med barmark. En gammal vante och lite skräp. Där dyker det upp ett vårtecken.
Tänk så glad jag blev!
Nej, jag köpte ingen julros på mässan i helgen fast de var så fina och hyfsat billiga. Jag tycker liksom inte att det är någon idé i en koloniträdgård där man inte är året runt. Men nu ångrar jag mig lite i alla fall. De sålde ju just såna som jag vill ha – prickiga.
Men jag kanske får en ny chans på nästa mässa, den i Älvsjö. Då hoppas jag också att det går att köpa buskpioner, jag hittade en nu men vet ju knappt var jag ska ställa den så länge marken är frusen. Dessutom kan jag ju kanske behöva fundera lite, för oj vad lätt det är att förköpa sig på mässor. Särskilt efter en sån här vinter…
Jag rymde från barnen några timmar på lördagsförmiddagen och besökte trädgårdsmässan i Kista. Det var roligt att känna att våren trots allt är på väg. Emellanåt har man ändå tvivlat…
En så tidig trädgårdsmässa är svår att fylla med blommande växter, det blir mest fröer och sticklingar. Och prylar förstås! Oj vad mycket saker det finns som de tycker att man ska ha i sin trädgård – det finns antagligen inte plats för så mycket växter i alla fall…
Hannu Sarenström hade dekorerat ett stråk i mässhallen med saker och lökväxter, men han använder så mycket gamla saker så där blir känslan en annan. Ganska fint var det!
Annars tyckte jag nog allra bäst om den gamla glasveranda man byggt upp som ett litet trädgårdshus. Tänk att ha en sån kolonistuga!
Och kanske hade jag kunnat hitta en plats för det fina glashuset längst ner, men det kostade antagligen lite för mycket…
På torsdag börjar ”Rum och trädgård” den första trädgårdsmässan i Stockholm för året. Förra året var det premiär ute i Kista och den var väldigt trevlig tyckte jag, inte riktigt så stort och trångt och fullt av traktorer och godis som stora trädgårdsmässan i Älvsjö. Som ändå var riktigt fin sist, bland annat för de jättefina balkongernas skull, så jag ska inte klaga egentligen. I år kommer Hannu Sarenström till Kista och Bosse Rappne och Slottsträdgården Ulriksdal är en av arrangörerna. Trädgårdscaféet är skapat av Årstiden, en av mina absoluta butiksfavoriter här i stan. Det bådar ju gott alltihop!
Det återstår bara att se om jag kan komma iväg – helgen ska ägnas åt två små mannagryn vars föräldrar åker på semester. Och det ska förstås bli väldigt roligt det också! Bilden har jag lånat från mässans annons – den passade bra tyckte jag!
Läs mer om den genom att klicka på den här länken: http://www.kistamassan.com/events/rumochtradgard2010
U och jag tog oss ner i kollitotten med snöskyffel i högsta hugg för att beskära äppelträdet. När vi lyckats forcera låset och grinden med hjälp av låsolja och mycket skyfflande, hoppade Jösse Hare iväg. Vi störde. Och hur vi störde såg jag genast – han har ätit på mitt äppelträd! Jag har gnagskydd på stammen, har nämligen varit med om det här förut, men med snöläget och den hårda skaren så har han nått att mumsa rent på de nedersta grenarna.
Förra gången jag råkade ut för det här, i en annan trädgård, så blev trädet helt ringbarkat och jag provade bryggympning. Att med tunna grenar skapa ”bryggor” på trädet. Jag vet inte hur det lyckades, trädet blommade det året men sen var jag inte kvar för att se fortsättningen.
Nu tror jag att jag ska ta bort de nedersta grenarna helt enkelt, på så sätt får jag ju en lite högre stam och det kan ju vara bra när man vill sitta under trädet!
Trädet blev utrustat med grön ”nätchiffong” för att eventuellt hindra Jösse från att äta upp varenda gren.
Det blev nästan fint…
