Nu är vårtecknen jag skrev om häromdagen på plats hemma hos mig! Årets sucidala sticklingsgäng! När jag väl kom till Weibulls så var det rea, de kostade bara 10 kronor. Så då blev det fler förstås. Frågan är om det ökar möjligheten till att någon av dem överlever eller om det bara blir fler att glömma bort?
Nåväl! En rosa klockmalva (de vita finns tydligen inte att uppbringa, svåra att föröka sägs det) fick därför sällskap av en liten murgröna och en vitblommande hibiskus. Den där lilla småbladiga saken vet jag inte namnet på, glömde att skriva upp det för jag hade lite bråttom. Fast jag hann prata lite med den trevliga killen i kassan, jag tipsade honom om reportaget i nya Allt om trädgård som fanns till försäljning. Jag köper inte den så ofta, tycker den är lite trist om jag ska vara ärlig, men nu åkte den med eftersom det här numret hade ett reportage om Ulla Molins trädgård i Höganäs som ev. ska byggnadsvårdsmärkas. Han kände inte till Ulla Molin men berättade om en magnoliaodlare i Skåne istället.
Sen gick jag och sticklingarna på bio. Vi såg Bright Star som jag velat se ganska länge men inte kommit iväg på. Nu blev det av. Och scenen när den kvinnliga huvudrollsinnehavaren ligger i ett hav av blå klockhyacint var värd biljetten bara den.
Det finns inga bluebells-lökar att köpa i Sverige tror jag? Den spanska klockhyacinten kommer väl närmast – den står på inköpslistan nu. Högt upp!
Så trevligt att sticklingarna och du gick på bio. Vad tyckte de om klockhyacinthavet? De kanske blev inspirerade till att bli sådana när de blir stora?!
Åsa i Skåne: De var så inpackade så de såg inte så mycket tror jag. Det är -19 utanför mitt fönster i dag.
Jag vill också se Bright Star, men den går ju inte här i Nyköping så jag får väl ta mig någon annan stans.