Smet in på trädgårdsmässan på väg från jobbet i dag. Det var skönt att få komma dit utan att alla andra var där. Man kunde vända och gå tillbaka eller byta riktning plötsligt – det kommer nog inte att fungera i helgen.
Men jag tror att jag börjar bli mässmätt! Jag har ju redan varit på mässan i Kista och på den stora trädgårdsmässan har jag varit varje år. Plötsligt blev jag less på alla gräsklippare, holländska lökmånglare, rostiga prydnadssaker och pelargoner. Retade mig mer än vanligt på alla som säljer korvar, godis, kläder och annat mindre trädgårdsrelaterat. Dyrt är det också. Små pelargonsticklingar kostade 85 kronor! Och pionerna kostade lika mycket som på Zetas och då är det ju bättre att köpa dem där.
Zetas hade för all del en fin monter med ett litet rum med inspelad koltrastsång, men när jag kom hem så sjöng den alldeles riktiga koltrasten på min gata så det ekade mellan husväggarna och det är ju faktiskt live!
Antagligen har jag fått en överdos av att traska på mässor och blev lite kinkig och väldigt trött i fötterna. Därav bilderna nedan. Längtade mest att få sitta ner… Den gröna fåtöljen var i konstgräs men såg ljuvligt skön ut ändå och den andra bilden är från en balkong. (Till och med balkongutställingen var trist – den brukar jag gilla)
Det enda jag köpte var just pelargonsticklingar! Men jag köpte dem hos pelargonsällskapet och då kostade de 30 kronor!
Det var mässans behållning frånsett en glimt av Lars Krantz från Wij ;O)
Det låter som om du fått en överdos, helt klart. Du får beordra dig själv mäss-vila ett tag. 85 kr för en pelargon som inte ens är färdig och man inte vet om det blir något av den… Jag har köpt min första pelargon, en papegoj! Den ser nästan inte ut som en pelargon så jag tränar mig på den. Man kanske inte ska dra alla pelargoner över en kam? 🙂
Men potatisarna då Katarina! Du hämtade väl ut dina potatisar?
I bland blir det väldigt mycket samma, fick för några dagar se veta att man kan åka till den lokala lantbruksskolan och köpa plantor och sticklingar framtagna av eleverna…det känns bra.
Gunilla: Nä det finns massor!
Eva: Det var inte potatis – det var lök :O(
Karin: Det låter mycket trevligare.