är en sång som jag tycker mycket om. Det är hoppfullt att veta att himlen alltid är blå någonstans högt däruppe och snart kommer det att synas igen.
I både bildlig och bokstavlig bemärkelse.
Häromkvällen ett hastigt skyfall över Södermalm, det blev att ta bussen istället för att promenera, och lika snabbt drog det förbi. Regnbågen var stark och lysande, svårt att avgöra var grytan med guldpengar fanns någonstans bland alla husen. Kameran låg hemma men mobilen var med.
Lustigt, Bettan tog en liknande bild, där regnbågen ser ut som en vindrutetorkare.