Efter bilder genom bil- och tågfönster tar jag mig upp till högre höjder! Egentligen gillar jag inte det s.k. affärsflyget.
Alltså inrikesresor till och från på samma dag. Fast som studie av mänskligt beteende är det intressant!
Alla stressade män (det är mest män på de här resorna) kastar sig först på planet och sätter sig längst ut i stolsraden! Alla andra måste alltså be om att få sitta innanför och störa herrarnas läsning av Dagens Industri, och då måste de ju resa sig och stå i mittgången så att vi andra kan sätta oss.
Det tar tid det där, ofta får man stå ganska länge där ute på trappan i duggregnet och vänta på att få komma in.
De har aldrig tid att checka in sitt bagage (man kan ju få vänta innan det kommer på rullbandet), utan tränger in sina väskor i bagageutrymmet så att t.ex. min jacka inte går att få in.
Sen vid landning skyndar de sig att resa sig, slita ut sina väskor och dra igång sina mobiltelefoner,ofta innan planet har parkerat, så ibland ramlar de omkring där i mittgången. Sen ser de då till att komma först av och ut i ankomsthallen och där får de ändå dela flygtaxi med mig :O) Tacka vet jag SAS som har tilldelad sittplats åtminstone!
En tidig, dimmig morgon på Arlanda på väg mot Smaland Airport (jo, jag vet att man kan åka tåg, men det är inte alltid det fungerar praktiskt tyvärr…)
Däruppe är dock himlen alltid blå och molnen ser mest ut som något man skulle vilja skutta runt i!