Kategori: Allt möjligt

Häggen slår ut nu! Enligt min tidsuppfattning så ska det hända om tidigast 10 dagar…

Hur kan det vara en sån vargavinter i sex månader så man tror att snön aldrig ska försvinna – och så plötsligt Pang! Allt på en gång! Men det är ju helt fantastiskt förstås. Kan vi få ha sommar nu i sex månader också? Minst.

Påskmiddag med lammstek, potatisgratäng och en underbar rabarber- och jordgubbspaj till efterrätt. Enligt uppgift är pajen ett av Hannu Sarenströms recept, fast jag hittade det via Coop. (och min dotter som läser Mersmak) Tack Hannu! Du inspirerar inte bara i trädgården.

Lammsteken serverades på ett fat som jag köpte för många år sen. En resa till Grekland och en båtutflykt till ön Skopelos.

I hamnen fanns en liten butik som sålde konsthantverk, bland annat väldigt vacker keramik. Dyrt tyckte vi och gick ut igen. Men tillbaka på båten satt vi och väntade på avgång då jag plötsligt kände att det där fatet måste jag ha. Så jag rusade av och hann till butiken innan båten gick. Aldrig har jag ångrat det. Varje gång jag använder det så minns jag den där  lilla vita staden som låg som en amfieteater runt hamnen med små vindlande stenlagda gränder.  Solen där på båtdäcket och hur nöjd jag var med mitt fina fat.

Det är jag fortfarande. Och jag drömmer om att åka tillbaka och köpa en skål också.

I dag skulle jag fotografera lite blåsippor tänkte jag. Minns sen förra våren var de växer och hoppades att de skulle vara framme. Det var de! Å vad de är härliga. Den blå färgen är oöverträffad tror jag. Man vill genast kasta av sig både strumpor och skor, fast man inte får det (för mor;O)

Så när jag stod där i den lilla skogsbacken så insåg jag att vitsipporna också börjat blomma. Hallå, det går för fort. Hur ska man hinna känna hur härligt det är?

I går förde postmannen med sig ett kuvert med biljetter. Det var ju kanske ingen överraskning direkt, jag har ju beställt och betalat, men det var stort ändå. Tänk att jag äntligen ska komma iväg till Chelsea Flower Show!

Det ska bli jättespännande, roligt, intressant och alldeles, alldeles underbart. Hoppas jag förstås. Några dagar i mysiga London på försommaren, kryddat med en konsert och afternoon tea i Kensington Gardens. Jamen, ni hör ju. Jag längtar.

Det här är kanske inte så trädgårdsrelaterat – fast lite ändå. Ibland behöver livet piggas upp och egentligen är det konstigt att det behövs på våren. Men så är det, fast jag längtar så efter våren och är så glad när det äntligen blir ljust och blommigt, så händer det att livet behöver puffas upp lite.

Lite upplivning kan man faktiskt få ibland av att handla något, häromdagen köpte jag ett par fina röda skor. Jag hoppas att jag kommer att få roligt i dem, de för med sig lite glad förväntan.

Nu var inte tanken med det här inlägget att föra några djupare existentiella samtal (även om jag gärna för sådana också) utan bara visa ett litet annat pigga-upp-mig inköp.

Visst blir man lite glad? Den kan flyta också…

Jag väntar på att trädgårdslivet kan börja. När jag träffade doktorn häromdagen och undrade hur min arm skulle klara grävandet, så tittade han på mig en stund och sen sa han ”Det är fortfarande tjäle i marken, du ska se att det blir ganska lagom”. Jag hoppas ju att han har rätt.

Av det utlovade vackra, soliga vårvädret ser jag inte mycket, det är grått och lite regnigt ute. Det får bli en promenad lite senare.

En favoritnarciss fanns plötsligt att köpa i en blomsterhandel i närheten. Thalia, som finns i ett antal nere i kollitotten. Nu står hon härinne och är vacker, sen ska lökarna minsann grävas ner till nästa år.

På Trädgårdsmässan brukar det alltid vara balkongtävling, så även i år. Det har blivit det roligaste att titta på för min del.

Kanske för att jag inte har någon balkong och just därför tror att det skulle vara så mysigt att ha en. En vän har en stor inglasad balkong där hon övervintrar citronträd bland annat och den är så himla fin!

Nu tävlade inte hon utan några andra duktiga balkongkreatörer. Här kommer några bilder från min favorit. I övrigt var mässan rätt bra i år, framför allt för att allt samlats i en, större hall. Det kändes lättare att ta sig runt på så sätt. De olika föreläsarna är en annan höjdpunkt, i år lyssnade jag bland annat till min allra första trädgårdsidol Karin Berglund – alltid lika inspirerande.

På jobb i Skåne övertalade jag vännen Å, som hade godheten att köra mig till flyget, att vi skulle besöka en butik i Ängelholm på vägen.

Den heter Vintage by Nina (klicka här) och är även fik och restaurang.

Jag handlade min lilla rostiga barnsäng som är soffa i kollitotten därifrån för några år sedan och gillar hennes inredningsstil, även om det ibland är lite för ”shabby” och dyrt för mig.

Men vilket ställe! Jag hann ju inte äta tyvärr men jag fick med mig en god macka hem! Några bilder fick jag också ta! Nina är danska och jag tycker att det känns – inte minst ute på gården. Oerhört inspirerande!

Tror jag skulle vilja ha det ungefär så här hemma – kan man få börja om?

I går sken solen och det gör den i dag också ser jag. Kanske det blir vår på riktigt snart? Kanske snön äntligen försvinner, isen på trottoarer och gångbanor smälter bort så att man kan ta av sig vinterdäcken? Jag blev ju tvungen att köpa nya skor med dubbar under för att våga mig ut igen efter att ha trillat så illa. Men nu längtar jag efter att gå på gatorna som en ”vanlig människa”.

I går pratade jag på Skype med min vän som seglat över Atlanten och befinner sig i Karibien nu. Lyckades ställa in så vi faktiskt såg varandra också – hon var mycket mer solbränd än jag! På något sätt kändes Stockholm ännu gråare och snöslaskigare efter det samtalet…

Men det gäller att hålla ut – i morgon vårdagjämning! Och på min gård har de här vågat sig upp i en skyddad hörna!

Nu är jag trött på att ha ont i armen! På måndag börjar jag jobba igen, deltid till att börja med, men livet börjar nästan normaliseras.

På måndag är det vårdagjämning, det är en glädjens dag – då vänder vi mot ljuset igen! Vet inte om jag ska påstå att det är vår i Stockholm på riktigt, i går snöade det hela dagen och en hel del ligger fortfarande kvar fast solen skiner i dag.

Tog en ordentlig promenad i det fina vädret, om man stannar vid en husvägg och vänder näsan mot solen så värmer det! Kommer ihåg att jag hörde om en afrikansk kvinna, granne med en vän till mig, som undrade vilken religion och vad vi tillbad när vi alla stod blundande med ansiktet mot solen.

Jag hittade det här trädet som glänste som silver, någon sorts vide tror jag. Riktigt vackert!