En liten vända ner i kollitotten visar att våren är på väg, några små frusna snödroppar vid husväggen och nedanstående vackra krokus i en rabatt. Men marken känns hård och av scilla och vårstjärna syns intet. För tidigt att börja städa upp i rabatterna med andra ord. Får rapporter från Skåne om att man kommit igång med krattandet och pensékrukorna.
Blir lite avundsjuk och letar fram prospektet till mitt skånska hus som jag tänkte köpa. I Påarp strax utanför Helsingborg, lagom stort med en ljuvlig ”engelskinspirerad” trädgård. Det kostade 595.000 kronor då för tio år sedan. Men jag vågade aldrig lämna Stockholm alldeles ensam och fortfarande kan jag undra över hur det hade blivit. Ensamt och långtråkigt eller alldeles, alldeles underbart?
Skåne finns ju kvar:)
Åsa!: Ja, det gör ju det. Men ibland funderar man över hur det hade blivit…
Alldeles underbart så klart! Eller inte..kristallkulor hade varit bra att ha vid stora beslut! Förra veckan blev det en premiärfika på altanen upptryckt mot husväggen i solen! Härligt! Denna helgen blev det verkligen inget krattande elle utefika…kallt och blåsigt har det varit. Men den är visst på väg…våren alltså!
Åsa i Skåne: Säker hade man ju inte kunnat vara, men det låter skönt med fika redan nu.