Under tiden

som jag var i Indien så kom våren på allvar. Det var det jag hoppades på. I kollitotten dyker det upp små förhoppningsfulla knoppar överallt. Och visst är det konstigt – fast jag satt allting själv så kommer jag inte ihåg vad som kommer upp, det är mycket jag får stå och fundera över innan jag kommer på vad det kan vara. Men de här känner jag igen…!

var

2 svar på ”Under tiden”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *