Vackrare än så här blir det inte

Det tror jag inte i alla fall. Den här härliga, varma helgen avslutades med sommarkonsert med kören, underbara solister och en fantastisk orkester! Vivaldi och Mozart på programmet och – nej jag tror inte att det blir vackrare än så! Och vilken glädje att få vara med!

Buketten innehåller ros (Louise Odier), schersmin och salvia – sommaren är här.

Fem smutsiga små fingrar

och en genomsmutsig kollitottinnehavare.

Det har varit en hård dag. Jag har grävt och planterat en liten häck. Grävt och ordnat till en stenkant.

Nu är det dags

Det är lite trösterikt att tänka på våren tycker jag. Även om det i dag har varit en vacker höstdag så börjar ju trädgårdsåret ta slut.

Det är lite härligt då, att gräva ner lökar och tänka på våren. Poetnarcisser "Recurvus" och små Thalianarcisser. Jag har redan grävt ner åtskilliga men har svårt att få dem att trivas. Det blir mest blad. Kanske måste jag gödsla, kanske gräver jag inte ner dem tillräckligt djupt, kanske trivs de inte på de skuggigare platserna som ligger lite lägre, kanske blir det för blött på vintern.

Gråsuggornas tid är inne

Och med det menar jag alla svartklädda, bleka svenskar som myllrar på stan, i bussar och tunnelbanor.

Det verkar som om de alla är på väg till en begravning, svarta kappor och jackor, svarta byxor och skor. Ibland kan de pigga upp sig med något grått…

Dagar i rosendoft

Jag har semester, det är jätteskönt. I dag har jag småstädat i några rabatter, det har regnat och jag var ju på Gotland över midsommar.
Somliga saker växer väldigt fort! De där småplantorna som jag sparat lite för jag trott att det kanske var vallmo, åkte bort i dag. Det var inte vallmo.

Efter regnet

I går kom det drygt 20 mm regn och en hel del åska…

Den här dagen började soligt och varmt men sen kom en eftermiddagsskur – 4 mm till.

I morgon

är det november! Den allra mörkaste månaden. I december lyser alla stjärnor och ljusstakar upp vår tillvaro, och i januari kan man faktiskt se hur det vänder. (tro det eller ej)

Det är alltså dags att tända ett ljus istället för att förbanna mörkret!

Ur led är tiden…

Ja, så farligt är det kanske inte. Jag har kommit ihåg att ställa om både väggklockan, armbandsuret, väckarklockan och mobilen. Till vintertiden – som gör att solen går ner strax efter klockan tre på eftermiddagen…

Men – det finns tydligen hopp! Innan solen gick ner siktades de här små vännerna. I den Linnérabatt som Södra Årstalundens koloniförening gjorde till Linnéjubileumet härom året.