Det här är en ros som kommit från Gotland i en hink. Min odlarkompis U frågade om jag ville ha en vit ros från ön när hon fick höra om min vita rabatt. Javisst, sa jag, så rosen kom och hon trivs förträffligt i Stockholms innerstad. Gott och väl två meter hög, en stor vid buske som gärna skulle trycka ut madamerna intill till någon annan rabatt. Hon skjuter gärna rotskott och har nu fått en telning vid grinden. Hon blommar en gång under sommaren med ett otroligt överdåd och doftar underbart.
En gissning från min sida är att hon är en Maxima, men eftersom hon kommer från Gotland kan hon ju vara en av de omtalade biskopinnorna därifrån. Som knopp och nyutslagen med en svagt rosa ton men sedan vit. En Albaros är hon i alla fall med ett vackert, matt, grågrönt bladverk. Jag har försökt binda upp henne lite, det är som att delta i ett bättre (eller sämre?) kattslagsmål…
Dagens rätt
Så färska så de nästan skuttar ner i kastrullen! Kompisen U har odlingslott så det är där de växer. Mitt eget blivande trädgårdsland ligger fortfarande under presenning för att kväva ogräs…
Gott blev det efter tvätt och kokning, med lite smör, citron och en bit ugnsstekt lax! Och nej, jag åt inte upp rosenskäran men det var nära.
Östersund glöder
Just hemkommen från Sveriges mitt – Östersund. En fantastisk höstdag med frisk luft och solsken över Storsjön. Överallt glödde lönnar, björkar och rönnar i rött, gult och orange. Det var otroligt vackert! Och ändå kom jag att tänka på följande rader av Stig Dagerman:
Äntligen
har jag mött en drömprins!
Men jag avstod faktiskt från att kyssa honom – läste nånstans att kronprinsessan Victoria sagt att det inte funkar, hon har provat. (och jag undrar så vad hon menar med det…)
När aklejan själv får välja…
Då planterar hon sig precis i dörröppningen. Min kolonigranne har lite svårt att öppna och stänga sin dörr just nu.
Fast det är ganska charmigt så hon får nog stå kvar. Aklejan alltså…
Sköna maj välkommen…
Idag är det första maj och då hade jag ju tänkt att min blogg skulle vara igång redan. Men – jag får smygstarta lite nu istället.
Dagen har ägnats Konsumismen med besök i plantskola (och Ikea men det är en annan historia) Det är den nya lära som allt fler verkar bekänna sig till och idag således även jag. Så kan det gå.
En ny madame
Nu är det dags för Madame Hardy, en Damascenaros från 1832. Det här är antika rosor helt enkelt och fantastiskt att vi kan odla dem i dag också! Hon blommar bara en gång, nu och några veckor framåt, så det gäller att njuta. En hög buske över 1,50 och taggig förstås. Vilken doft och skönhet hon bjuder på!
Fint besök
I dag har jag haft besök i Kollitotten av min bloggvän Slottsträdgårdsmästaren. Det var jätteroligt att få träffas IRL som det heter nuförtiden. Jag tycker ju mycket om hans blogg med en blandning av trädgård, musik, fotboll och en del annat som livet innehåller. Det visade sig att han var en lika trevlig person också!
Nu ska jag inte visa någon bild på honom (för det tog jag ingen kom jag snopet på efteråt) vill ni ha bildbevis får ni besöka hans blogg, utan jag tänkte visa en annan besökare.
På egen hand
Mina små lavendelsticklingar som jag gjorde i våras (här) har lämnat sin skyddade miljö och fått komma ut i rabatten på egen hand.
På bilden syns några av dem, det blev fler. Nu hoppas jag att de ska klara sig själva och växa sig stora.
Förberedd
Någon kolonigranne hade klippt sin Magnolia och jag var inte sen att ta hem några kvistar.
Inte för att de slår ut, får rötter eller något annat uppseendeväckande, utan bara för att jag tycker att de är så fascinerande.