Passerade Sergels torg på hemvägen och där var det besök från England och Frankrike med torgmarknad!
”SNÖKAOS”
Inte kom jag iväg till Göteborg i går inte. Men en dag på Arlanda blev det i alla fall…
Till alla mammor
Det är Mors dag nu. När jag var liten fick vi rita kort i skolan "Till Mor" stod det på framsidan och så gjorde vi en lucka som det gick att öppna, och så ritade vi blommor i en vas som syntes i den där luckan.
Gör barnen sånt idag? Eller förväntas de köpa något till mamma istället? Med tanke på annonseringen i tidningarna så bör de ha en väl tilltagen veckopeng i så fall.
Loppisfynd
Vet inte riktigt vad det är som är så himla kul med loppis. Jag kan i alla fall aldrig motstå en sån skylt, men jag handlar inte jämt får jag väl anföra till mitt försvar.
På Gotland fanns det också loppis förstås, här är fynden därifrån.
Den första rosen
Nu börjar min presentation av rosorna i min kollitott – en rosvecka som nog blir längre än en vecka. Så jag kanske hittar på nåt annat ibland också.
Jag vill också bada
Kan man göra ett i större skala tro? Min trädgårdsvän U har gjort det vackra fågelbadet med hjälp av ett rabarberblad från kollitotten.
Dags att redovisa
Jag erkänner, jag var lite övermodig i början av juni när jag visade den eländiga lilla pelargonen, som flyttat från mitt köksfönster till kollitotten. Och så skulle jag visa upp den fantastiska tillväxten redan efter en månad, fast det glömde jag faktiskt.
Grågrågrågrå…
är november. Inte så lätt att se ljuset i mörkret just nu. Men min bloggvän Slottsträdgårdsmästaren har en fototävling som jag deltar i – tillsammans med gud vet hur många…
På tillväxt.
Jag tycker väldigt mycket om lavendel och vill ha kanthäckar både här och där. Men det bli dyrt att köpa, så jag sätter sticklingar. Det går jättebra fast jag kanske inte gör efter konstens alla regler.
Varje vår har jag penséer i den gamla kopparbaljan på trädäcket. Så när jag klipper lavendeln på våren gör jag små sticklingar som jag klippt lite sneda snitt på och tagit bort bladen längst ner, och petar ner dem i baljan. Det verkar de gilla, de får både vatten och skydd där.
En ros till…
Ber att få presentera Agatha – en Francofurtanaros från 1818 som jag fått av trädgårdsvännen A. Hon har drivit upp den själv så den är alltså inte ympad utan rotäkta. (Lite terminologi kan kanske vara kul?)
Jag var osäker på färgen och planterade henne lite undanskymt vid staketet, och där trivs hon riktigt bra. Hon är skuggtålig och robust, så hon får nog stå kvar där. Hon har dessutom skjutit rotskott som jag flyttat på och de verkar också glada. Det enda tråkiga är att hon hamnat under min fläder och där finns det bladlöss!!! De går inte att räkna om jag säger så, och det gör att Agatha blir lite kladdig. Men hon är tapper och verkar som sagt nöjd ändå och tanken är att hon ska få bjuda på väldoft och skönhet för dem som passerar mitt staket på promenaden.