Kategori: Promenadfynd

När jag var 6-7 år bodde jag i en liten by i Hälsingland precis på gränsen till Dalarna. Det hade varit ett järnbruk där tidigare, gamla hus byggda av slaggsten låg längs björkallén. Där på tunet släpptes kossorna ut på sommaren och man satte upp grindar för att de inte skulle komma in i trädgårdarna och beta. Det var vita och ibland svartfläckiga ”kullkor” utan horn.
En liten blomma som hette backsippa minns jag från den tiden. Den var fridlyst så man fick inte plocka den, så jag satt på huk och klappade den i stället för den var alldeles len och mjuk.
I dag fick jag syn på en nästan likadan i en rabatt.

I min koloniförening finns ett näsduksträd (Davidia) och varje år kommer det människor från när och fjärran och vill titta på det märkliga trädet när det blommar. Det här exemplaret är ca 8 meter högt och har stått på platsen i mer än trettio år. Det lär ta ungefär 18 år från planteringen tills det blommar.
Nu blommar det, med sina lustiga svepeblad som ser ut som näsdukar. Förra årets fröställningar hänger kvar som små julgranskulor, lite större än årets. Det finns nya träd att köpa om man orkar vänta, men med det nya förslaget på femårigt arrendeavtal för kolonilotterna gör nog att ingen väljer att plantera något så långsiktigt…

Längs nästan hela Ringvägen ser det ut så här, massplantering av tulpaner. Min bild visar bara ett litet avsnitt.
Det har planterats tulpaner i långa breda, böljande stråk på bägge sidorna, men den andra sidan går inte så bra, där blir de nertrampade så det ser mest sorgligt ut. Jag ser ju att en del av de här också blir nertrampade eller avplockade, men här ser det ändå ganska maffigt ut tycker jag.
Masseffekt är vackert, lite av det borde man nog ta efter i kollitotten istället för att småplottra, men det är ju så mycket jag vill ha…

Eftersom jag fick höra att körsbärsträden i Kungsträdgården slagit ut blev jag tvungen att åka dit och beundra dem. De är jättefina! Men lika fina tycker jag faktiskt att pilarna runt Molins fontän är. Ljust, ljust gröna i långa slöjor.

För många år sedan jobbade jag vid Sergels Torg och gick ofta från Slussen dit genom just Kungsträdgården på morgnarna. Pilarna var ett underbart vårtecken! (Det här var innan körsbärsträden var planterade) Lite längre fram på sommaren stannade jag varje tisdagsmorgon och deltog i Tai-Chi på gräsmattan framför Operan. Det var härligt att stå där barfota tidigt på morgonen innan staden riktigt vaknat!

Den här lilla läckerbiten stod parkerad utanför min post i går kväll. Jag tycker att den är härlig! Nagellacksrosa!

Är det en djärv gissning att tro att det är en kvinnlig förare?

”Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger”.
Karin Boye

Knopparna på Swedenborgsgatans kastanjer är på väg…

Tog en promenad i dag och såg blommor lite överallt. Bland annat de här fina utanför en butik. I går var det vårdagjämning – en glädjens dag! Och även om de hotar med snö i nästa vecka så är ju det värsta över.

På morgnarna kvittrar det för fullt i buskarna på min gård och i går hörde jag koltrastar sjunga så det ekade mellan husen i den blå kvällen. Det finns hopp!

Närmaste blomsteraffären lockar med snöklockor eller klosterlilja i kruka. De är så vackra tycker jag. Ska enligt Karin Berglund (en av husgudarna) trivas halvskuggigt och lite fuktigt. Bästa tiden att plantera är nu eller strax efter blomning säger hon. Tänk att ha en rugge under plommonträdet tillsammans med scillorna och vårstjärnorna! 119 kronor kostar en kruka – jag är frestad…

Så heter den lilla blomsteraffären där min dotter köpte den vackra buketten som jag visade häromdagen. I dag kom jag dit.

Den ligger på Sveavägen 102 i Stockholm, intill Rådmansgatans tunnelbanestation. Och jag blev alldeles betagen! Vilket fint urval han hade och vilka buketter han gjorde!

Så jag gör gärna reklam! Jag ska ta en bild på buketten jag köpte när det blir dagsljus. Tills dess visar jag hans vackra tulpaner och den mycket vackra nejlikan som hette ”Burgund”.

Tänk jag trodde inte att jag tyckte om nejlikor i blomsteraffärer! Bara små fjädernejlikor som jag har i kollitotten. I blomsteraffärer brukar det ju vara jättetråkiga elegansnejlikor eller hiskeligt infärgade blå. Det här var verkligen något helt annat – ljuvligt!

snödropparna på Gräsgatan! Som trotsar vinterkylan och bestämde sig redan i mellandagarna för att våren snart är här!
När det blir riktigt kallt hukar de lite, men så fort solen värmer det minsta så sträcker de på sig igen.
Härligt är det att se dem fast jag vet att det dröjer innan våren är här på riktigt. Men snart är det dags att klippa äppelträdet, det första vårtecknet i kollitotten i alla fall!