Månad: februari 2009

Har ni tittat på fåret Shaun nån gång? Små filmer som visas på Barnkanalen och är så himla bra och kul! Samma gäng som gjort Wallace och Gromit och Flykten från hönsgården och allt vad det är. Figurer i lera, de kan visst göra några sekunders film per dag.
Jag har alltid tyckt att bra barnprogram är bland det bästa man kan se på TV.
Men man sätter sig kanske inte och tittar på Barnkanalen om man inte har sällskap av någon liten. Och det är synd för tänk vad många glada stunder man missar.
Han, Shaun finns förstås på Youtube också, det blir ju inte lika tydligt men fortfarande roligt. Här en favorit – en fotbollsmatch! Och då tycker till och med jag att fotboll är jättekul!

Jag har fått en utmaning av Åsa på Gotland om att berätta sju sanningar om mig själv och då vill jag i alla fall försöka…
– Jag är rädd för getingar, höjder, spindlar och djupt vatten bland annat…
– Men jag har inga större problem att tala inför många människor, ta blodprov eller att flyga (och det vet jag ju att många andra är rädda för, så det tröstar jag mig med när jag känner mig feg)
– Jag när en dröm att få ge ut en roman eller novellsamling, det har jag haft sen jag var liten och nu börjar det kanske bli dags att i alla fall försöka.
– Jag är uppvuxen i en prästgård på landet med fyra äldre bröder och funderar ibland på hur det format mig som människa (agnostiker och feminist..? ;O)
– Har insett att god sömn (jag är som en blunddocka) är en gåva och inte bara ett irritationsmoment som det varit tidigare i livet!
– Har ett piano som jag hela tiden tror att jag ska börja spela på – har inte börjat än!
– Har kortare lillfingrar än alla andra jag träffat, vilket är skumt!

Det var svårt! Och meningen var kanske också att alla inte skulle veta allt redan?
Nu ska man ge utmaningen vidare till sju andra – men jag hoppas att du som läser det här (Slottsträdgårdsmästaren, lilla b och billan kanske) och har en egen blogg nappar ändå! Och berätta för mig när du gjort det!

I morse vid 10-tiden gick jag till mitt jympapass och det var så grått och disigt att det såg ut som november. Men inte riktigt – det finns en tunn spröd ton i luften, ett litet stråk av ljus som berättar att snart…
Och för övrigt var det faktiskt vackert på sitt sätt, lite melankoliskt, nordiskt kanske …
Men det var inget större siktdjup direkt, man hade kunnat höra mistlurar om vi varit närmare havet, nu hörde jag bara en ambulans.
Jag bor nära Södersjukhuset, i början när jag just flyttat hit hörde jag ambulanserna hela dygnet. Någon tyckte att det var otäckt, men det tycker inte jag. Det känns tryggt att veta att de är igång, dygnet runt om någon behöver deras hjälp.
För övrigt hör jag dem inte längre annat än när jag går ut.

Eller så har de inte det, inte så mycket i alla fall. När jag tittar på bilden jag tog för en månad sen så kan jag se skillnad. En liten skillnad.
Jag tänkte ta en bild på dem i början av varje månad för att se hur de utvecklas – tittar man noga på den här bilden så kan man ana de vita blomknopparna.
I dag snöar det så då har jag ingen lust att ta någon bild, den här är från häromdagen. Innan vintern bestämde sig för att visa att februari minsann inte är någon vårmånad i Stockholm…
Och visst vet jag att det redan blommar snödroppar på andra håll och på andra gårdar, men det här är just de som står på min gård och ger mig hopp när jag går förbi.

Var inne i en affär och provade en tröja och fick syn på mig själv i spegeln efteråt…
Närmare änglagloria än så här kommer jag nog aldrig!
Några grader kallt ger torr luft och laddar mig med statisk elektricitet. Det gör ont att få smällar av dörrhandtag och allt vad det är.
Jag köper aldrig kläder i syntetmaterial för det gör det hela ännu värre. Men trots det slår det gnistor om mig ;O)

Björktrasten på min gård har fått ett äpple att äta på av någon vänlig granne. Den slutar mumsa när jag kommer för nära och flyger i väg.
Här på gården är det inte så stora variationer på fåglarna, mest sparvar, trastar och någon mes. Men två gånger har jag sett sparvhök (tror jag) och då har de slagit duvor!
Stor dramatik i det lilla!
Innanför fönstret sitter Agnes Katt och hackar tänder när hon ser de ”stekta sparvarna” så nära.
Jag är glad att hon inte går ut – jag har räddat fåglar ur kattklor många gånger i mitt liv och hon är ju inte hungrig precis. Mest lite sugen…

Tar en liten paus med te i bästa koppen. (lätt vanebildande ekologiskt Earl Grey som finns att köpa på Bönor och Blad)
Solen var framme i dag, det var länge sen, så jag tog en snabb lunchpromenad.
Ser att jympapasset på Friskis som jag tänker gå på, leds av en favorit. I kväll kören – alltid roligt!
Jag har haft en bra helg, med goda vänner, god musik, goda nyheter och god mat. Januari är slut, ett steg närmare våren.
Så ibland känns det ganska ok med en liten måndag…