Jag måste ju besöka Rosendals trädgård varje sommar, sen jag äntligen fick en egen trädgård blir det inte lika ofta som då jag inte hade någon…
Jag tror att det här var årets första besök, lite för sent för att njuta av rosenträdgården som nästan blommat över. En stor ”rosvälta” hittade jag där och blev tvungen att ta en bild, för att varna mig själv om inte annat – de kan bli ruskigt stora!
Jag vet inte hur det blivit med Rosendal sen Lars Krantz lämnade för att bli kung i Ockelbo (nej, han är nog inte släkt med den där prinsen trots allt), de har lite svårt att hitta formen tycker jag ibland. Den där riktiga passionen saknas lite tror jag.
Det gick inte att plocka blommor än, efter alla regn ville de titta över blomsterfälten. Men i caféet finns fortfarande många frestelser och i plantboden och butiken likaså.
Det jag tycker bäst om är nog ”Täppan” som Lars Krantz skapade till kulturhuvudstadsåret 98, den ändrar utseende varje år men stämningen finns kvar. De smarta, fina redskapsskåpen och sittplatsen under träden, odlingsbäddarna runtomkring och det fina växthuset från Gotland. Så skulle jag vilja ha det… och jag är inte ens i närheten… än…
När vi var där för ca en månad sedan vräkte regnet ner. Det blev till att hålla sig i plantbodar, butiken och caféet (det gick ingen nöd på oss där i och för sig…)
Va fint det ser ut på Stadsmuséet, grönt och lummigt.
billan: Snopet med regn! Så hade jag det på ett besök förra året på Rosendal. (men jag har ju lite lättare att åka dit igen)
Stadsmuséets gård består nästan bara av sten så koloniutställningen är ett härligt inslag!