Startade tidigt. Tåg till Västerås runt halv åtta gjorde att jag gick upp före klockan sex i morse. Det var lite segt eftersom jag inte kunde lägga ifrån mig Elizabeth Georges senaste förrän klockan två i natt. Men det gick!
Tågresan var bitvis alldeles magisk. Jag åkte ett sånt där tvåvåningståg och då är det roligast att sitta på övervåningen, utsikten blir finast då. Blev tvungen att skriva ner känslan – så här står det i mitt block från i morse:
”Jag färdas i ett vitt landskap. Tyngdlöst. Formlöst. Färglöst. Ljudlöst. Ett vitt morgondis skapar en känsla av att vara i Arktis. Tunna grå stråk och linjer av träd och buskar skapar milda konturer i allt det vita.”
Riktigt vackert kändes det.
Sen skulle jag hem med tåget igen. Det var inte lika poetiskt. Signalfel, förseningar och till slut en lång resa hem i en kall buss. Några timmar senare än det var tänkt…
Bilderna från i morse blev knäppa! I fönstret speglades tågkupén och kameran. När jag gett upp och stoppat ner den dök det upp en stor älgko på ett gärde…
En dag i livet.
Vacker beskrivning av landskapet, riktigt kände hur jag satt bredvid dig på tåget och tittade ut. Skönt att äntligen komma hem efter en sådan dag. Låt nu bli Elisabeth i natt… 😉
Gunilla: Ja, det var verkligen hem,ljuva hem. Skulle gått och tränat men ville inte gå ut igen. Elizabeth är utläst tyvärr…
Det lät som en härlig tågresa, av den typen de gör reklam för.. den inre resan eller nåt liknande! Så Elisabeths senaste var bra säger du? Jag blev inte helt förtjust i den förra men det var nog första gången jag kände så. Jag får nog skaffa mig den nya också.
Vacker beskrivning av tågresan dit men trist avslut med förseningar. Hoppas att du hade en skön kväll i allafall.