I helgen var jag på bio tillsammans med familjens större mannagryn som är lite över 5 år nu. Vi såg ”Linnea i målarens trädgård” som handlar om lilla Linnea som tillsammans med sin vän och granne Blomkvist (pensionerad trädgårdsmästare) åker till Paris och besöker Monets trädgård i Giverny. Jag har både läst boken och sett filmen flera gånger förut, det är en favorit. Dessutom har jag haft glädjen att besöka trädgården på riktigt också. Men det var inte förrän vid mitt tredje besök i Paris som jag fattade att det varken var långt eller svårt att komma dit.
När jag kom dit var det september och en hel del var överblommat, krassegången var mest grön och de flesta blommorna var i gula toner, vilket inte riktigt är det jag tycker bäst om. Men det var förstås en upplevelse ändå! Näckrosdammen med den gröna båten och japanska bron som är helt överväxt av blåregn. Monets fina hus där allt ser ut som när han och hans stora familj levde där.
Vid de tidigare parisbesöken har jag besökt muséerna där mycket av Monet finns – Marmottan som har många fina tavlor och framför allt Orangerimuséet där de stora näckrosmålningarna finns. Men som sagt besöket i själva trädgården dröjde.
Nu ska jag åka till Paris igen, i början på april den här gången och jag ser fram emot våren både i Paris och i Monets trädgård.
Och nu efter att ha sett filmen igen så börjar jag längta på allvar…
Då ser jag fram emot fina bilder från vårens PAris!
Nu blev jag avundsjuk, både på filmen och den kommande Paris-resan. Hos mig finns än idag en jättefin bok från när mina barn var små, ”Linnea planterar”…den var mycket uppskattad!
Åsa!: Ja, det gör faktiskt jag också!
billan: Linnea planterar finns här också, när det här lilla mannagrynets pappa var mannagryn, då gjorde vi mycket ur den boken. Den är rolig!