Kategori: Promenadfynd

Jag har varit och besökt min vän E i hennes odlingslott i Vinterviken. Det är alltid lika inspirerande. De små lotterna, som inte får innehålla annat än pergolor som byggnader, är små under av kreativitet. Och det är nästan märkligt hur mycket man får plats med.

Fina fågelbad och gamla korgar som fått nya användningsområden är några bra saker på E:s lott. Och vad fint det är med gråtimjan mellan stenarna.

Vi hade en fin kväll med busgod grillad makrill och till efterrätt jordgubbar och smultron som vi fick leta lite efter.

För någon vecka sedan var jag i Strängnäs på jobb. Det är en liten fin stad vid Mälaren och med tåget tar det bara drygt 45 minuter från Stockholm. Men tågen går inte så väldigt tätt, så för att komma fram den tid jag ville fick jag åka ganska tidigt. Därmed fick jag en dryg timme ”över” på morgonen. Det var fantastiskt väder så jag tog helt enkelt en promenad.

Och hittade det här mysiga området med odlingslotter, jag tror det kallades Kållandet. Grinden var öppen så det kändes ok att gå in. Någon morgontidig äldre herre hade också anlänt men i övrigt var jag ensam. Det doftade gott från pionerna och det var alldeles stilla och tyst. Ett härligt sätt att börja dagen på.

Nu blommar näsduksträdet som finns lite längre bort i mitt koloniområde. Det är berömt och många kommer och undrar var det finns. Det är ju ett ovanligt träd, dyrt att köpa och växer långsamt har jag förstått. Just det här trädet växer dessutom ganska vackert med en gles stor krona.

Men tänk jag tycker att alla syrener som också blommar nu är mycket finare. Vilken härlig doft de bjuder på, jag tror att det är ett riktigt syrenår, överallt blommar de överdådigt. Men de var ena svåra rackare att få på bild, det blåste lite så det blev svårt med skärpa. Ni får tro mig när jag säger att det är fantastiskt vackert!

Just nu blommar doftolvonet Aurora och vilken doft sen! Busken är lite oansenlig men blommorna fantastiska. Jag har haft en buske i en annan trädgård i en annan tid, minns att den fick ohyra… Den ska bli cirka 1 1/2 meter hög säger en av mina trädgårdsböcker, men på min gård står ett annat exemplar (än det på bilden som är fotograferat i Årstalunden) och den är över två meter. Vet ju inte säkert att det är just en Aurora men den doftar gott. Jag snodde en blomma där nämligen som satt lite osynligt till och satte i vas, när jag kom hem dagen därpå möttes jag av doften så fort jag öppnade dörren. Nu gör jag en ”note-to-self” – köp en Aurora till kollitotten!

Nu har jag varit på besök hos Äppelfabriken ute på Färingsö igen. Det är ett riktigt mysigt ställe! Ett nytt hus för caféet hade de fixat sen sist och där serverades en busgod äppelkaka! Den måste jag försöka hitta ett recept till.

Tyvärr var inte vinägern klar för året, men äppelgelé fanns det. Dessutom har jag bokat två flaskor glögg som tydligen ska vara nåt alldeles särskilt, förra året såldes den slut på 90 minuter! Så nu måste jag se till att komma tillbaka och hämta den! Men det ska väl ordna sig – nån bilburen ska jag väl hitta som vill fika där! (Annars går det att åka buss..;O)

Jag har varit i Halmstad några dagar och jobbat. Där har jag varit förut (förstås) och tycker att det är en söt liten stad. Att jag skriver förstås beror på att jag reser en hel del i jobbet och ibland tror att jag varit i varje stad i Sverige. Det har jag inte, men det skulle vara kul att ha en karta med nålar. Jag ska kanske ska starta en? Det kanske finns en fiffig virtuell på nätet eller nåt…

Nåväl. I södra Sverige är ofta husen tegelröda, här i Stockholm är de ju nästan alltid putsade, jag tycker att det är fint! På en innergård hittade jag en liten kombinerad blomster- och inredningsaffär, med delar av sortimentet uppdukat ute på gården.

Och vilken gård! Det kändes lite som de små oaser jag hittat i Köpenhamn. Trevliga Fröken Kreativ själv kom från Stockholm och hade flyttat till Halmstad för några år sen med familjen, så vi pratade lite om för- och nackdelar med småstad kontra storstad. Jag blir nog kvar i min hemstad men en sån här mysig gård skulle jag gärna vilja ha!

Om nu Ernst har mött libbstickor som sett honom i ögonen så kan jag meddela att jag har en lilja på gården som möter min blick! Jag är ju ungefär en halvmeter kortare än Ernst men liljan är ändå imponerande hög. Och doften sen! Den fyller hela vår innergård.

Det finns bara en lilja och det är kanske tur annars blev det nog bedövande starkt. Den står intill en rosa hortensia och det är riktigt fint. Annars finns som vanligt flitig lisa och tagetes i glada färger i rabatterna och dem visar jag inte på bild…

Jo, jag vet att det regnar nu, jag har liksom märkt det. I dag har det öst ner och åskat och blixtrat därtill. Men härom dagen såg jag den här rosen hos en kolonigranne och då blir man liksom påmind om att det har varit väldigt varmt. I kollitotten (och inte bara där) ser gräsmattan mest ut som savann, det enda som är grönt är kirskålen – säga vad man vill men den ger inte upp!

Åter till rosen. Vacker, förtorkad men med alla blad kvar och – alldeles perfekt i bakgrunden –  temyntan i mörkt rött. Tänk vad snygg den är i den färgen i stället för den skrikröda som är vanligare. Ganska läckert!

Min snälla arbetskamrat G har bil och bjöd med mig på en mysig utflykt till Norrtälje. Först till loppisen i Bergshamra och sist ett dopp i en kvällsstilla sjö. Vi hade tänkt fika på ”En liten smula” i Norrtälje men där hade de gått i konkurs. Märkligt med tanke på alla gäster som brukar köa där. Skatteskulder sas det. Hmmm.

Vi hittade ett annat fik, där man dessutom kunde köpa bröd till ”ankorna” för fem kronor. Det var jag tvungen att göra, fast det var änder förstås, mamma med fyra söta halvvuxna ungar.

I ån i Norrtälje är det varje år konstutställning, det brukar min vän Slottsträdgårdsmästaren berätta om, så vill du se mer kan du klicka här. Jag tog bara en bild på den vita damen och kom att tänka på fontänen i Visby, döpt till ”Fnasket i plasket”.

Det är alltså inte jag som badar på bilden, fast jag gjorde det sen, jag är inte så där blek ;O)

Man kan ju inte bara vara i kollitotten hela semestern så jag har bland annat besökt Sommarsalongen vid Ulriksdals slott.

Ett antal idéträdgårdar i en skogsbacke, en del fina och en del mindre fina… Att spänna snören mellan trädstammar tycker jag inte riktigt kan räknas som trädgård…

Slottsträdgården Ulriksdal hade satsat stort, med stuga, terass, badtunna och en hel idé om livet i en skogsbacke och andra hade satsat lite mindre, med fällda björkstammar och sittsäckar till exempel.

En fin installation var den med snyggt växturval och vita stammar på bilderna nedan, den var klart inspirerad av Ulf Nordfjell tyckte jag. Och en himmelssäng i skogsbacken var lite härligt. Fast jag mindes Rosendals idéträdgårdar under kulturhuvudstadsåret med saknad (och tacksamhet) – det var en bit dit. Man kan ju hoppas att både intresset och utställningen kan växa till kommande år.