Kategori: Promenadfynd

Här i stan på gatan där jaaag bor (eller i alla fall ganska nära) är det Bondens marknad varje lördag så här på hösten.

Då kommer alla odlare i närheten in och säljer grönsaker, svamp, inläggningar av olika slag, frukt och allt möjligt annat. Det är trångt, många söderbor uppskattar att kunna handla färska, fina saker direkt utan mellanhänder. Fina lammskinn såg jag idag, men jag vet inte vad de kostade de såg dyra ut.

Jag var där och köpte blommor till mannagrynet som firade sin sjuårsdag i dag. Han brukar vilja ha blommor och sånt tycker jag ska uppmuntras. I dag blev det fina guldgula dahlior, det fanns många färger så det var svårt att välja. Sen hittade jag en burk inlagd gurka med chili och dill till hans mamma, jag hoppas att hon tycker om den.

På gott humör blir man när solen skiner, fast det är höst.

Någon har hävdat att indianerna sa att man måste göra det ibland. Sätta sig ner, andas och vänta på själen. För ibland flaxar den väldeliga och det är svårt att riktigt lyssna in vad den vill. Och även om man uppfattar vad den vill, så går det ju inte alltid att uppfylla önskemålen…

Men några timmar fick jag allt i helgen. En underbar, solig dag i sällskap med kottar, mossa, tystnad och kantareller. Det behövde jag kändes det som. Och så Madame Butterfly på Folkoperan, ett annat sätt att vila. Sitta tyst och njuta av vacker musik mår själen bra av också.

Och eftersom min vecka inte verkar innehålla så många andningspauser så var det skönt att hinna stillna lite.

 

är en sång som jag tycker mycket om. Det är hoppfullt att veta att himlen alltid är blå någonstans högt däruppe och snart kommer det att synas igen.

I både bildlig och bokstavlig bemärkelse.

Häromkvällen ett hastigt skyfall över Södermalm, det blev att ta bussen istället för att promenera, och lika snabbt drog det förbi. Regnbågen var stark och lysande, svårt att avgöra var grytan med guldpengar fanns någonstans bland alla husen. Kameran låg hemma men mobilen var med.

Tänk så härligt att få kliva in i ett hav av sommarblommor! Mörkröda och vita lejongap, mörkt lila heliotrop, mörkröda, gula och orangea rudbeckior och så vita, skira vippor av sommarljus. Så såg buketten ut som jag plockade på Slottsträdgården Ulriksdal härom dagen. I mitten hamnade en mörkröd rävsvans eftersom en av bukettmottagarna var lilla mannagrynet, strax 7, som odlade såna mycket framgångsrikt på Kollitotten förra sommaren.

Dessutom plockade vi majs, rödbetor, morötter, fänkål och annan kål av olika slag. Allt helt fantastiskt. Sen fikade vi förstås också, hur ska man kunna undvika det?  En busgod plommonkaka hittade jag.

Jag ber att få rekommendera ett besök! Nästa helg den 10-11 september firas Trädgårdens dagar, läs mera här!

Ja, för lite måste jag ju få resa även om jag skrev att det nog var slutrest ett tag. I går var det Opera på Skäret och en resa genom ett vackert Bergslagen. Och jag som tycker att jag varit överallt i Sverige hade inte varit här. Örebro, visst, men det här var något annat.

Lunch åt vi i Nora i en tågrestaurang. Ja, vagnarna hade liksom stannat, rälsen tog nog slut där.  Kul idé tycker jag och definitivt godare mat än den som serveras på rullande tåg numera. Det var trevligt i Nora, jag hittade en tallrik till Kollitotten på en loppis och det fanns mycket att titta på.

Vi kom nästan för sent till Carmen, det var liksom mycket längre upp till Skäret från Nora än vad vi trott. Det blev lite stressigt – precis när vi äntligen rusat in och hittat våra stolar så spelade man upp ouvertyren. Det var nästan som om de väntat på oss – men det tror jag väl ändå inte ;O)

En bra föreställning var det i alla fall och vilken miljö! Den gamla, enorma torkladan hade en otrolig akustik. Nu var det årets sista föreställning vi lyckades klämma oss in på, men här kan du läsa mer om verksamheten.

Det blev en lång hemresa, det mörknar fort nu och det var midnatt innan jag var hemma igen. Men det ÄR roligt att resa bort och uppleva saker!

Sommarens sista resa gick till Helsingborg för konferens med jobbet. Vi hade ju hoppats på Barcelona men det gick ganska bra ändå. Vi bodde på vandrarhemmet Villa Thalassa som ska stänga till hösten. Tråkigt! Det ligger så fint, alla rum har uteplats och vi hade utsikt mot Öresund. Där i diset kan man skymta Helsingör, dit vi åkte för att strosa lite och äta en jättegod middag. (Brud)buketten hittade jag i en butik i Helsingör, så vacker men det var liksom inte riktigt aktuellt att köpa den.

Hemresan med bil, gjorde en sväng in i smålandsskogarna, i närheten av Markaryd hittade vi kafé Gräddhyllan. Maken till kakbuffé var det längesen jag såg. Jättegott!

Men nu väntar höst och arbete och återhållsamhet på alla sätt.  Det känns trist! Det var roligare med semester…

Här kommer några bilder till. Man hinner mycket på några dagar i New York. Mina fötter är fortfarande trötta…och jag med för den delen.

Magnolia Bakery som gör de allra godaste cupcakes måste vi förstås besöka. Det var ett litet rart bageri men man fick inte plats att sitta där. Vi tog med oss kaffet ner till Hudsonfloden och hittade en liten skuggig plats i en park. Där satt vi förstås och pratade om flygkaptenen som lyckades landa sitt plan på just Hudsonfloden och blev en hjälte.

Lite längre ner låg Ground Zero och den stora minnestavlan berättar om hjältarna från 9/11, brandmännen och poliserna. Snart är det 10 år sen det hände. Minns att jag såg det på TV och det kändes som en katastroffilm och inte på riktigt. På plats kändes det verkligare och man förstår den panik som måste spritt sig runt i hela stan. Hu.

Greenwich Village traskade vi runt i sen. En stadsdel med mycket grönt, lägre hus och den där sortens trappor som jag sett i så många filmer. Måste varit engelsmän som slog sig ner där från början, det kändes lite som i London.

Grönt var det lite överallt. Vi bodde ju på våning 25 kunde se en del takterasser, så läckert! Och det har man ju också sett på film förut. Nu måste jag nog titta på ”You´ve got mail” igen för att se om jag känner igen mig!

 

Den här sommaren har varit alldeles otroligt härlig. Jag har haft möjligheten att resa och se så mycket. Började med London och Chelsea Flower Show, fortsatte till vackra Toscana, sedan till goda vänner i Texas och nu senast till New York.

Nu har jag packat upp väskan och lagt undan passet, det är i alla fall ingen mer längre resa planerad. Nästa vecka ska jag till Helsingborg med jobbet, det blir en mindre väska och  troligtvis behövs inte passet heller…?

Här kommer några bilder. Först utsikten från hotellrumsfönstret, vi bodde på våning 25 av 26 möjliga.

Frihetsgudinnan ”The Green Lady” känner ni antagligen igen. Med färjan till Staten Island kan man titta på henne och staden alldeles gratis. Underbara Central Park besökte vi på söndagen. Imaginemosaiken i Strawberry Fields hedrar minnet av John Lennon  som bodde och blev mördad strax intill. Yoko Ono har bekostat den lilla parkdelen och bor även kvar i deras hem. Just mosaiken är gjord i och skänkt av Italien.

Central Park är verkligen jättestor, grön och vacker, vi hann bara med en liten del. I dammen simmade fisk, änder och sköldpaddor. Shakespeareträdgården hittade jag, en liten park i parken, inspirerad av Shakespeares verk.

I parken fanns allt möjligt, konstnärer som vill rita av dig förstås eller sälja sina verk. Grupper som sjunger, vi hörde en svart familj med pappa, tre döttrar och en son – fantastiskt bra. Killen som sålde skämt för en dollar med garanterat skratt provade vi dock aldrig.

Det sköna bandet Tin Pan Band spelade och showade, vi köpte en skiva med oss hem. Besök deras hemsida här och lyssna lite!

För någon vecka sedan blev jag inbjuden till 25-årsjubileum i kollektivhuset där jag bodde för cirka 15 år sen. Det var roligt att träffa några av dem som jag bodde med då, det var ju ett suveränt sätt att bo och jag trivdes där.

En av grannarna då bor fortfarande kvar, konstnären S med familj. Hon började med en liten stenläggning vid deras uteplats och den hade vuxit ut nu. Jättesnyggt! Jag som går och laddar för att göra en stenläggning tycker att det är så inspirerande att se och höra hur andra gjort. Den här är en favorit!

Jag måste visa en bild till från besöket i Vinterviken. Eftersom lottinnehavaren har bott norröver under uppväxten så måste hon ha åkerbär på lotten. (tror jag, hon kanske borde ha hjortron?)

Hursomhelst – vackra och goda är de. Man måste ha två olika sorter har jag hört för att det ska bli bär och det har hon antagligen. Jag måste ju provsmaka och de var kanske inte riktigt mogna, men busgoda!