Kategori: Promenadfynd

Jag har varit i Linköping och jobbat. Tåget kom in ganska tidigt så jag hann med en promenad innan det var dags att börja.

Uppe vid domkyrkan fanns en liten plats som var uppkallad efter Olof Palme och därifrån ledde en arkad med olika växter. Här var det inte bågar av sugrör, som i min kollitott utan ordentliga grejer. Antagligen hade de en annan budget än min när de anlade den. Rosor, någon sorts vin (vildvin antagligen) blåregn och gullregn. Just nu var det bara gullregnet som blommade, men lite senare i sommar när rosorna drar igång blir det nog fantastiskt. En av sorterna var honungsros tror jag, blåregnet såg lite tanigt ut men det kanske kommer.

I England finns en berömd gullregnsarkad vid Barnsley House skapad av Rosemary Verey, så jag blev påmind om att den resan, att besöka engelska trädgårdar, måste bli av snart. Jag lånar en bild från nätet också på den, med Allium som bottenplantering. I Linköping var det tyvärr kirskål…

Bakom mitt hus är det en backe upp till nästa gata. Mitt i backen ligger en liten lekplats med gungor och det finns små gångvägar att följa. Inte som en park utan som ett litet fritt område bara. Tidigt på våren är det alldeles blått av all scilla. När jag sitter vid mitt köksfönster på vintern och tittar upp mot backen så tänker jag alltid på det. Det blåa scillahavet. Och längtar dit.

Nu är det redan över. Men nu är backen fylld av hundloka. Som ett vitt skum gungar det över det gröna gräset. Och det är väldigt vackert det också!

På en liten gård mitt i stan, bland cyklarna, ett modernt lusthus med japansk(?) inspiration och ett fantastiskt blommande träd! Jag stod där en stund och beundrade. Ibland räcker det med ett träd, det blir ingen massverkan men skönhetsupplevelsen blir nästan större, lite unik.

Gracilt sträckte det sina grenar över den lilla platsen och de rosa blommorna hängde lite glest och förhöjde intrycket. Så vackert! Tänk att få ha sitt fönster mot det! Att det är ett prydnadskörsbär, det förstår jag, men vilket kan det vara? Vårkörsbär subhirtella? Någon som vet?

Visst är det ett härligt namn? Ett hus för lusten. När magnoliapriset delas ut (som jag berättade om härom dagen) så öppnas dörrarna i planket till Groens malmgård som ligger i kanten av Vitabergsparken. Därinne finns en liten plantskola och det är inte så ofta det är öppet, i alla fall sällan när jag går förbi. Men därinne är det fint med ett litet växthus och lusthuset på bilden. I tisdags kunde man köpa pelargoner och lite annat om man ville. Jag gillar det där plåttaket, ett sånt skulle jag vilja ha på kollitotten.

Vitsippor är härliga blommor, dem får man plocka och de står ganska fint i vas. Om man vill förstås för de är vackra där ute.  Som vita spetsdukar ligger de i backarna just nu. De här finns nära jobbet och gör att den lilla promenaden blir riktigt fin.

Mitt på Södermalm i en av malmgårdarna träffade jag de här kamraterna. Tre hönor (en av dem ville inte vara med på bild) och en tupp som sprätte bland tulpaner och scilla i rabatterna. Visst är de fina? Han gol också tuppen – klockan var sju! (fast på kvällen, men ändå!)

Det här begreppet har jag hört talas om i några år, alltså att man tar över platser i städerna och odlar, på rivningstomter eller liknande. Här i Stockholm finns det trottoarodling som väl kan sägas vara en form, man petar upp några stenar i trottoaren närmast huset fyller på med jord och sätter blommor. Det kan du titta på om du klickar här.

I Paris hittade vi den här trädgården bakom ett högt järnstaket, vi stod där och kikade mellan spjälorna men blev sen insläppta av en vänlig man. Det var nog lagliga odlingslotter, men läget och stämningen påminde mig om Guerilla Gardening. Vårbruket hade väl precis börjat, men det gick att föreställa sig att det blir en riktigt härlig oas mitt i stan snart.

Det fanns ju saker i Paris som jag gärna tagit med hem. (Inte bara en Jaques ;O) Men trots att väskan var stor så var ju inte plånboken lika omfattande och man kan nog inte ta med vad som helst på planet. Vilken tur jag hade som kom med ett plan förresten, innan hela norra Europa stängdes av luftvägen. Fast jag gärna stannat i Paris så hade det nog blivit en hel del krångel kan jag tänka mig. Det ska bli spännande att se hur det kommer att gå för vännen E som ska åka hem på onsdag.

Nåväl. Den här vattenkranen hade jag gärna velat ha stående på kollitotten. Den är jättesnygg tycker jag. Och jättedyr 264,80 euro blir ju ett decimalkomma flyttat åt höger ungefär, i svenska pengar. Framför allt så var den nog jättetung.

Hemma igen efter några härliga dagar i Paris. Inget Giverny dock, det får bli nästa gång.

Men fina parker med blommande magnolia och kamelia, god mat och pain au chocolat, mycket promenerande (rekordet blev över 27.000 steg en dag) och metroåkande.

Orangeriemuséet hade öppnat igen (det var stängt för renovering sist) så Monets fantastiska näckrosmålningar gick att se. God vietnamesisk mat hittade vi en kväll, och en öl på en uteservering vid en kanal där man spelade boule i solen en annan dag!

Det hade nog gått att stanna betydligt längre ;O)

Och om någon undrar – nej, jag tryckte inte ner någon Jaques i väskan, bara vin, senap och annat oumbärligt…