Kategori: Koloni

Eller – det våras i Kollitotten. Härligt är det nu att komma igång med vårstädandet fast det är lite kallt när det blåser. Det tar några dagar att hinna rensa igenom alla rabatter, klippa rosor och lavendel och lägga ut kompost.

Den lilla häcken måste klippas också, tänk den har blivit riktigt stor som från början bara var små sticklingar. Här kommer en bild på årets små lavendelsticklingar i den årliga pensébaljan.

Nu blommar massor av scilla, krokusarna har redan gjort sitt och jag väntar på narcisser och förgätmigej – det är det allra vackraste på våren tycker jag. Fast något annat vackert som tittade fram när jag röjde i rabatterna var den här härliga julrosen, den köpte jag på Trädgårdsmässan förra året vill jag minnas. Ett nytt kollitottår har startat – utan äppelträd men med en hel del annat att glädjas åt hoppas jag. Häng med vet ja!

Odlarfesten Peppar och Pumpa hålls i Södra Årstalundens koloniområde sen flera år tillbaka. Här deltar olika koloniföreningar runt om i Stockholm och säljer blommor, grönsaker och annat som framställts av odlarmödorna. Det blir mycket saft, sylt och marmelad bland annat. Bordet bredvid oss var fyllt av fantastiskt fina grönsaker, en del riktigt ovanliga. Ett par med ursprung från Korea odlade lite annat än vi och hade dessutom tillverkat Kimchi, det blev en burk att köpa med hem. I år deltog jag för första gången som utställare, det var roligt. Lite hallonvinäger, några lavendelplantor och kokböcker (förstås) på min del av bordet. Min kolonigranne hade den andra halvan med spännande marmelader, plantor och örtsalt. Det var roligt och vi hade en fantastisk tur med vädret. Det var varmt, för att inte säga hett där i södersluttningen.

På programmet fanns bland många olika aktiviteter ett besök i Kenneths trädgård.

Där har jag stått vid grinden och beundrat många gånger, det var så roligt att få komma in. Enorma fuchsior förstås, både på friland och i krukor, fast Kenneth påstod att det var ett uselt år för fuchsia. Dessutom hade han flera stora frilandshibiscus som han köpt på Lidl!!! Dit måste man tydligen gå för att handla växter…

En mysig, varm dag blev det och i kylen har jag en burk rabarbermarmelad med ingefära och vanilj. Och Kimchi!

 

En fantastisk sommar som ändå till slut börjar försvinna bort. Det mörknar på kvällen och skuggorna blir längre.

Det är en dyster tid tycker jag, snart är det över för den här gången och höst och vinter väntar. Fast helst vill jag ju inte tänka på det alls.

En liten sensommarbukett fick följa med hem. Det mesta har ju blommat över, kvar finns mest gulnande blad och torra fröställningar.

Men, men något finns kvar att glädja sig åt – luktärtorna blommar på och rosorna har inte gett upp allihop.

Och snart är det dags för plommonchutney…

En lördagskväll om sommaren när värmen dröjer sig kvar, trafikljuden tystnar (nästan) och det blir alldeles stilla. Att sitta där då och lyssna och titta och bara känna…

Så skönt det var. Gräset behövde nog klippas och antagligen fanns det något ogräs att rensa bort, plommon att gallra eller kompost att vända.

Men bara sitta. Och se att rosorna som nästan klipptes bort helt i våras efter kaninangrepp, hämtat upp sig fint.

Och att det fortfarande är grönt och mycket som blommar vidare, fast jag alltid tycker att det är slut på sommaren i augusti.

Att det faktiskt var fint när skymningen kom och att man inte genast måste tänka på vintermörker.

En lördagskväll att minnas.

Den andra juli påstår jag är sommarens vackraste dag. Då brukar jag kunna öppna grinden till kollitotten och känna att det doftar av rosor redan innan jag stigit in.

Vet inte om jag ska säga att det var så i dag, rosorna blev mycket gnagda på i vinter av kaniner så jag har fått klippa ner dem hårt. Nu kommer de tillbaka väldigt fint, men blomningen är ju mindre och senare än vanligt med några undantag.

Dessutom är ju den andra juli Rosens dag då man utser en årets ros – i år blev det Wrams Gunnarstorp. Den har inte jag ännu, däremot har jag segraren 2009 Ispahan, den ska jag ta en bild på en annan dag. Den skonades av kaninerna och blommar fantastiskt just nu. Men i dag på rosens dag tänkte jag visa en bild på en ros som blommar hos mig för första gången – Duchesse de Rohan. Den har inte hunnit växa sig så stor än och det är inte så många blommor på gång, men visst är hon vacker!

 

Om du följt min blogg så vet du att jag tjatat om brudbröd. Så fint! Det växer alldeles av sig själv bland annat på Gotland och Runmarö där jag beundrat det – och antagligen på en massa andra ställen. Men inte hos mig i kollitotten förrän nu.

Jag har smugglat med mig nån planta från Gotland som inget blev och har tänkt att de kanske vill ha kalkhaltig mark för att trivas.

Zetas plantskola har haft brudbröd i sin katalog i flera år men varje gång jag varit där så har det varit slut.

Men – nu blommar brudbrödet hos mig, håll med om att det är fantastiskt vackert!

Egentligen – behöver man något annat än pioner i trädgården? Vilka fantastiska växter! Bekymmersfria, det enda jag sett på dem är lite myror. De doftar ljuvligt och har inga taggar, inte ens rådjuren äter dem.

Det här är två vanliga sorter, den vita är Festiva Maxima och den rosa en Sarah Bernhard, de finns att köpa överallt och kostar ingenting i förhållande till hur många år de blommar. De blir större och får fler och fler blommor varje år. Den enda nackdelen är ju att de blommar så kort tid – men underbart är som bekant kort!

 

 

 

 

Jag blev tvungen att gå ut i den ljumma kvällen, man borde inte sova…

Satt ner en stund i Kollitotten på en stol och såg på pionerna som slagit ut, alla rosor som snart tänker slå ut fast de är så hårt klippta efter vinterns kaninangrepp. Skrämde iväg en kanin också… Schersminerna doftade och det var nästan alldeles stilla, några kvistar fick följa med hem. I morgon är det midsommarafton och vackrare än de här veckorna blir det inte tycker jag.

Fyllde på i fågelbadet ifall nån liten blåmes eller talgoxe vill ta ett nattbad. Numera vet jag ju varför det alltid är torrlagt. Om du också vill veta det kan du klicka här.

När dagen tagit slut

och när aftonen är blå,

när jag har borstat tänderna

och nattskjortan är på,

då går jag till mitt gröna hörn

där har jag ställt en stol

och sitter där en stund och snusar

doft av Kaprifol.

(Ur Majas alfabet av Lena Andersson)

För precis en månad sen klagade jag över hur tomt det såg i i min stora rabatt, läs här om du vill.

Det var väldigt tomt då. Men nu kan jag konstatera att det vuxit på ganska bra, det ser du på bilden nedan. Men lite tomt blev det allt efter att jag grävt bort och flyttat på höstanemonerna som höll på att ta över totalt. De känns nästan som kirskål, jättesvårt att få bort alla rötter och dyker upp igen fast man tror att allt är borta.

Tomma platser är trevligt – då får man fundera ut något nytt. Nu blev det en ny ros till det nyaste barnet i familjen, den här gången blev det en Munstead Wood, en Austinros i mörkrött. Hoppas att den kommer att trivas. Dessutom hittades äntligen brudbröd som stått i katalogen hos Zetas i flera år, men aldrig funnits när jag tänkt handla. Brudbröd växer på Gotland och ute i skärgården bland annat, om du klickar här ser du en bild från förra sommaren, nu även i Kollitotten!

Det blir ett spännande år det här!